Fru talman! För fyra år sedan hade vi en motsvarande debatt. Det var en fråga som var helt dominerande vid den tidpunkten. Men genom rätta åtgärder kan man få debatter att praktiskt taget dö, och det har inträffat med den debatten.
Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet har sett till att vi har fått en fastighetsbeskattning som folk kan leva med. Det finns ingen oro för fastighetsbeskattningen längre.
Jag tror att det är det viktigaste som vi har gjort på kapitalbeskattningens område, att flytta bort fastighetsskatten från kapitalbeskattningen, rent tekniskt. Det är oerhört viktigt. Dess värre vill Socialdemokraterna återinföra detta. Det är ett problem.
Låt mig börja med att titta på vad som har hänt med alla lägenheter. Vi hade 2007 en allmän fastighetstaxering som höjde taxeringsvärdet på flerfamiljshusen med 433 miljarder kronor. En halv procent, som ni föreslog, skulle ha höjt fastighetsskatten totalt sett med ungefär 2,1-2,2 miljarder kronor för alla som bor i lägenhet.
Jag tror att det var väldigt klokt att, som alliansregeringen gjorde, införa ett maximitak för varje lägenhet på 1 200 kronor plus några procent som det räknas upp med. 1 200 kronor - det kan aldrig bli mer. Nu är det 0,4 procent av taxeringsvärdet, dock högst 1 200 kronor.
Det innebär att inte heller de människor som bor i lägenhet kan drabbas av några skattechocker. Jag tror att det är betydelsefullt för hyresutvecklingen. Detsamma gäller bostadsrätter.
När det gäller vanliga, normala fastigheter var inte allting perfekt den 1 januari 2008 när den nya reformen infördes - det tror jag att vi alla kan vidgå. Det har vidtagits många åtgärder. Men man kan ändå konstatera att den syn på beskattningen av boendet som präglade Socialdemokraterna handlade om en skatteko med fyra magar. Man kunde på alla sätt ta ut skatt på boendet. Och skatterna på boendet var på väg upp på ett alldeles förfärande sätt.
Vi hade i dag, fru talman, haft mellan 9 och 10 miljarder kronor högre skatter, totalt sett på boendet, om den skattepolitik som Pär Nuder och Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet stod för hade fått råda.
Detta är betydande summor för boendet. Nu vill Socialdemokraterna återinföra en del av den gamla beskattningen. Det är ändå marginellt, vill jag påstå. Man har accepterat 98 procent eller någonting sådant av skatten. Problemet är att ni vill återinföra en del principer. Framför allt vill ni återinföra att man inte ska ha någon skatt efter bärkraft. Det är det stora problemet, att ni vill återinföra det, att man ska ha en skatt där det inte finns någon som helst koppling mellan den möjlighet en människa har att betala och den skatt ni yrkar på.
Man kan se att ni också vill återinföra den andra delen i fastighetsbeskattningen, nämligen förmögenhetsskatten. Det kommer att få betydande konsekvenser också när det gäller hur Socialdemokraterna vill se på beskattning av boendet.
Jag tror att en av de viktigaste saker som nu har hänt är att folk har blivit lugna på det här området. De känner ingen oro för att utomståendes agerande kan ha betydelse för detta.
Man kan naturligtvis alltid diskutera om just 6 300 kronor ska vara maximiavgift. Det kan hända att det kommer att ändras. Det vet man inte riktigt. Men jag tror att det är oerhört värdefullt att den princip som ni hade, nämligen att man var beroende av hur mycket grannarna köpte fastigheterna för, har kommit bort.
Jag anser också att det är en logisk konsekvens, även om Raimo Pärssinen uttryckte att det finns en fara i det, att man avskaffar taxeringsvärdet eller åtminstone utreder detta. Jag tycker att det är en logisk konsekvens av den bostadsbeskattningspolitik som vi nu för. Och jag måste säga: Jag har inte hört en enda villaägare och inte heller en enda flerfamiljsfastighetsägare som är bekymrad över att man tar bort fastighetsskattesystemet. Det finns inga sådana. Jag tror också att det skulle minska trycket på Skatteverket ganska mycket.
Fru talman! Detta var vad jag hade att säga om bostadsbeskattningen, som var en sådan stor fråga för fyra år sedan och som nästan inte är någon fråga alls nu.
När det gäller företagsbeskattningen har det, enligt mitt förmenande, skett stora saker. Men jag tycker också att vi ska erkänna att vi inte har nått ända fram på det här området. Vi har inte gjort det. Det finns många företagare som tycker att vi borde ha gjort mycket mer. Det kan man alltid önska sig.
Ändå har det skett betydande saker. Man kan tycka att en sänkning av bolagsskatten väl inte var en viktig fråga. Jag tror att det är viktigt att man har angett en riktning på detta, att beskattning av vinsten i ett bolag har minskat lite grann, från 28 till 26,3 procent. Svenskt Näringsliv tyckte att man skulle ha gjort andra saker. Jag tycker att de har fel. Jag tror att det är viktigt att se till att vi har konkurrenskraftiga företagsskatter även på bolagsområdet.
Vi har förbättrat 3:12-reglerna för fåmansföretagen. Vi har också tydliggjort en rimlig fördelning mellan hur löntagare beskattas och hur företagare beskattas. Man ska också komma ihåg den betydelse som jobbskatteavdraget har haft på detta område. Det finns många andra saker att säga om detta.
Socialdemokraterna och såvitt jag förstår Vänsterpartiet - jag vet inte riktigt vad Miljöpartiet vill - vill åstadkomma ganska betydande saker när det gäller företagsbeskattningen vad gäller pengar. Ni vill inte bara avskaffa hushållsnära tjänster utan också säga nej till de nedsatta sociala avgifterna. Ni står inte längre kvar vid det stora trumfkortet, nämligen nedsättningen av de sociala avgifterna med 5 procent för en massa småföretag, vilket skulle kosta ungefär 6 miljarder. Jag kan förstå att det efter så många år kan finnas anledning att gå ifrån detta.
Likväl ökar era företagsbeskattningsförslag skatterna på företagandet med ungefär 14 ½ miljard 2011 och med 15 miljarder 2012. Detta är betydande summor. Här ingår förmögenhetsskatten, avskaffandet av hushållsnära tjänster och nedsättningen av sociala avgifter.
Därutöver återgår ni till en annan sak som jag tror att folk dess värre är omedvetna om. Det är att ni vill sätta i gång och beskatta elektriciteten ytterligare. Ni som har varit med i utskottet länge vet att jag brukar säga: Finns det en sak man ska vara försiktig med är det att beskatta elektricitet, för den är så effektiv.
Men ni vill faktiskt, och jag är inte ens säker på att ni alla förstår det, beskatta kärnkraften ytterligare. Att Helena Leander vill det förstår jag, för hon vill avveckla kärnkraften. Ni vill ha en 20-procentig höjning på termisk energi och höjd fastighetsskatt på vattenkraften med lika mycket. Det handlar om mycket pengar, ca 1,1 miljard för 2011. Det finns ingen annan än företagare och hushåll som kan betala elskatterna; det finns inga goda givare.
Vill man ha bättre företagsklimat i Sverige ska man vara försiktig med att införa nya skatter på elektricitet, för det är så många tillverkande företag som detta är en mycket viktig faktor för.
Jag är glad över att en av de saker vi har kunnat åstadkomma är att få ett stopp på elprisskattehöjningarna utöver den allmänna indexuppräkningen.