Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Riksdagens arbetsformer m.m.

HÅKAN HOLMBERG (fp), 1997-02-05 (riksmöte 1996/97).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Jag skall inskränka mig till att kom-

mentera tre punkter som förekommer i detta till sitt

innehåll ganska blandade betänkande.

Den första gäller utnyttjandet av de gamla kam-

marsalarna för utskottsdebatter, frågor och liknande.

Det finns ett antal motioner om detta och en reserva-

tion som jag vill yrka bifall till. Detta är en fråga som

har förekommit av och till. Det finns starka skäl att

försöka utnyttja dessa salar - som, ärligt talat, är

vackrare än den som vi just nu befinner oss i - för

åtminstone några aktiviteter som hör direkt till riks-

dagsarbetet. Då skulle man slippa den känsla av öds-

lighet som ibland råder i den här salen. Jag tror också

att det kan betyda något för stämningen i debatten,

som Nils Fredrik Aurelius var inne på. Man kan då

föra en debatt i något mera intima former i en litet

annorlunda och mera historisk miljö än den som vi nu

är i. Vi från Folkpartiets sida tycker att talmanskonfe-

rensens arbetsgrupp som överväger vissa frågor kring

riksdagsarbetet bör få ta hand om den här problemati-

ken.

En helt annan fråga berörs i en reservation och i

ett särskilt yttrande som Folkpartiet och Miljöpartiet

står för. Det gäller partiernas representation i organ

som Europarådet och OSSE. Just nu är tre partier i

riksdagen representerade där. I den motion som har

väckts föreslås att man skall göra om valreglerna just

för dessa organ. Det kanske är att gå litet drastiskt till

väga. Det innebär nämligen att man måste ändra riks-

dagsordningen osv. Men det finns ett problem som är

värt att tänka på framöver. I det här fallet handlar det

inte om representation som har något att göra med

majoritetsförhållandena i Sveriges riksdag - i så fall

marginellt. Detta är internationella organ där det sna-

rast är av ett mycket stort värde att så många partier

som möjligt, helst alla, kan vara med. Partier av nå-

gorlunda storlek, som Nils Fredrik Aurelius uttryckte

det, eller partier som över huvud taget har kommit in i

riksdagen bör åtminstone få del av information och i

någon utsträckning kunna delta i arbetet. I dessa

sammanhang är ju också suppleanter berättigade att

delta. De kan t.ex. bli placerade i Europarådets utskott

som ersättare och kan alltså delta i någon utsträckning

i arbetet. Detta har alltså inget att göra med majori-

tetsförhållandena i Sveriges riksdag. Det är ganska

ansträngt att försöka hävda det.

Med en litet annorlunda attityd och en litet annor-

lunda politisk kultur skulle det vara fullt möjligt att

bredda representationen ordentligt. Det är fråga om

sex plus sex platser i Europarådet och åtta plus åtta

platser i OSSE. Det är fullt möjligt att få ett betydligt

större urval av partier eller, om man så vill, alla parti-

er i riksdagen representerade utan att man på något

sätt behöver göra särskilt mycket våld på den majori-

tetsmarkering som ändå kan vara befogad. De största

partierna - vilka de för ögonblicket råkar vara - kan

ändå ha en större representation.

Man kan jämföra hur det är i Sverige med hur det

är i en del andra länder, t.ex. i Danmark. Sedan länge

finns det ett stort antal partier i den danska riksdagen.

Där anstränger man sig uppenbarligen för att få med

praktiskt taget alla i dessa församlingar. Jag kan inte

nu reda ut exakt hur det går till.

Till sist skall jag kommentera frågan om den all-

männa motionstiden. Det har väckts ett par motioner

angående detta. Man anser att det är en tveksam ord-

ning att pressa samman behandlingen av precis allting

under några få veckor en gång per år. Det finns en

risk för att det blir dålig kvalitet i motionsarbetet.

Samtidigt blir det svårt att reagera snabbt vad gäller

ärenden som kanske motiverar motioner vid andra

tider på året. Jag misstänker att det finns en större risk

att flera ogenomarbetade motioner väcks under den

allmänna motionstiden bara därför att det gäller att

passa på. Man känner på sig att alla kolleger i alla

andra partier motionerar i en viss fråga, och då måste

man själv också göra det. Då blir det kanske litet

hafsigt ibland. Jag tror att det är bättre att överväga en

ordning som antingen innebär flera motionsperioder

under året eller en fri motionsrätt. Detta aktualiseras i

några motioner. I dag finns det skäl att avvakta den

nya budgetprocessens utfall, men för framtiden kan

det finnas goda skäl att överväga denna förändring.

Debatten

Hämtad sida: 25

25 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

HÅKAN HOLMBERG (fp): Riksdagens arbetsformer m.m. (1997-02-05) — PRESS0