Herr talman! Jag kan hålla med mycket av det
Axel Andersson säger. Debatternas intensitet och det
intresse de väcker beror snarare på oss ledamöter än
på själva rummet. Jag har hört många av kammarens
ledamöter komma med de förträffligaste argument i
både det ena och det andra rummet. Det har kanske
inte varit rummet utan huvudet som har varit det vik-
tiga i sammanhanget.
När det gäller reservation 3 säger Axel Andersson
några litet märkliga saker. Han motiverar avstyrkande
med att det skall vara stora partier för att i dessa för-
samlingar företräda svenska intressen. Vad betyder
det? Är det bara Socialdemokraterna och Moderater-
na, och i någon församling Centern, som kan företrä-
da svenska intressen? Det är egentligen ett ganska
häpnadsväckande och nästan litet oförskämt uttalan-
de.
Dessutom är det viktigt att man uppträder enhet-
ligt, säger Axel Andersson. Menar Axel Andersson att
det är lättare att uppträda enhetligt med Moderaterna?
Det säger i så fall något om rörelseriktningen på den
ideologiska utvecklingen inom Socialdemokraterna.
Det är egentligen litet grand av skenargument. Jag
hävdar att det föreslagna vore ett värde för parlamen-
tet som sådant, och för riksdagen som sådan. Som
Håkan Holmberg visade finns det andra parlament där
det finns många partier och där de stora partierna
intar en betydligt mer generös attityd än vad som är
fallet i Sverige.