Herr talman! Egentligen finns det inga
invändningar mot förslagets huvudinriktning i det
här ärendet heller vare sig i motionerna eller i det
Marianne Carlström anförde i sitt inlägg. Då ger
man sig på regeringens handläggning av frågan. Det
verkar nästan som att man inte vill vara överens
med regeringen. I varje fall är det svårt att, med
tanke på de små skillnaderna, få det till att man från
socialdemokratiskt håll skulle vara mer progressiv
eller forskarvänlig i de bostadspolitiska
sammanhangen än regeringen.
En allmän invändning är att anslagsnivån på
bostads- och byggforskningen skulle vara
otillräcklig. Så är det inte, Marianne Carlström.
Förslagen skiljer sig, vid full utbyggnad, på så sätt
att oppositionen vill anslå 3 miljoner mer än
majoriteten inom ett anslag på 20--23 miljoner. Det
är inte särskilt mycket. I båda fallen skapas en
basorganisation av ungefär samma storlek.
Vi har gjort den bedömningen att det går att bygga
upp en institution av den här storleken och med den
styrka som är erforderlig även med den anslagsram
som förutsätts i regeringens förslag. I båda fallen
förutsätts dessutom en externfinansiering, som väl
kan täcka in det som synbarligen skiljer förslagen
åt -- 3 miljoner.
Marianne Carlström säger också att invändningen
kan resas emot de minskade anslagen under
uppbyggnadsperioden. På den punkten är det
första året som socialdemokraterna vill anvisa mer
pengar i ett direkt anslag. Men den traditionella
hanteringen av sådana här uppbyggnader är ju att
använda tusenkronorsanslaget. Så har vi gjort
också i det här fallet. Det är först när man ser
resultatet som man kan bedöma om det egentligen
finns någon skillnad oss emellan.
Tusenkronorsanslaget är en mer praktisk och
ändamålsenlig anslagsgivning, därför att då
anpassas hela tiden resurserna till den nödvändiga
infasningen i den nya verksamheten.
Inte heller kan jag förstå fördelen med att avveckla
institutionen på det sätt som föreslås i den
socialdemokratiska motionen. Att skapa en
avvecklingsmyndighet är bara att bygga upp en
byråkrati. Det finns inte anledning för riksdagen att
detaljreglera hur vissa professur- och
doktorandtjänster bör inrättas. Det gör man inte i
andra sammanhang, och då behöver man inte heller
göra det här.
Däremot bör grunderna för verksamheten klart
anges när det gäller såväl Uppsala universitet som
Tekniska högskolan, vilket också görs. Kravet på
hög vetenskaplig kvalitet skall kunna förenas med
önskemålet om sektorsrelevans i ämnesvalen.
Herr talman! Till sist vill jag säga något om
jämställdhetsarbetet, vilket tas upp i två motioner.
Vi kan inte finna att det finns särskild anledning att
befara att denna aspekt inte tillgodoses vid
uppbyggnaden av den nya institutionen. Utskottet
understryker mycket kraftigt
jämställdhetsfrågornas stora betydelse i detta
sammanhang och hur viktigt det är med kvinnliga
forskare och med forskning i relevanta
jämställdhetsfrågor. Utskottet har inte anledning
att befara några speciella svårigheter därvidlag.
Något tillkännagivande har därför inte ansetts
behövas. Det får förutsättas att regeringen följer
frågan mycket noga.
Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall till
hemställan i betänkandet och avslag på
reservationerna.