Herr talman! Jag har full förståelse, Julia Kronlid, för att du som företrädare för ett oppositionsparti i frågan om vad som är regeringens och vad som är riksdagens roll säger att vi ska deklarera vår ståndpunkt i ett tillkännagivande till regeringen. Jag har full förståelse för att oppositionen använder det sättet att agera, därför att det ligger i oppositionens roll. Men då tar ni ju också på er att granska de kriterier som bör ligga till grund för ett erkännande.
Jag hörde tydligt i ditt inlägg att du sade att vad gäller Palestina är villkoret ett fredsavtal. Villkoret är att man har kommit överens om hur man ska gå vidare. Uppenbarligen släpper ni den typen av kriterier när det gäller frågan om Västsahara och Marocko.
I ett tidigt skede hade vi en diskussion i utrikesutskottet om ett annat betänkande. Då var ni väldigt tydliga med att villkoret för att kunna erkänna Västsahara var att en folkomröstning var genomförd. Det villkoret har ni nu släppt. Det är klart att man funderar på bakgrunden till det. Vad är det som gör att ni gjorde upp med Socialdemokraterna om att släppa villkoret på folkomröstning och nu driver ett erkännande utan det önskemålet? Vad är det som så att säga ligger bakom att ni inte står fast vid den uppfattning ni tidigare hade när det gäller erkännandet av Västsahara? Vad erbjöd Urban Ahlin i förhandlingarna?