Herr talman! Det är viktigt med en folkomröstning, säger Julia Kronlid. Vad har vi för verktyg för att få en folkomröstning om vi säger: Nja, men om ni inte gör det erkänner vi er i alla fall. Hur resonerar man när man släpper de grundläggande kriterierna bara för att få skriva sig samman i oppositionen och ställa ett krav på regeringen? Jag inser att det inte är revolutionsromantik, men någonstans har jag sett uppgifter om att det har varit tal om att sätta press i förhandlingar och att försöka komma överens om det här.
Jag tycker fortfarande att du är svaret skyldig. Varför vill ni frångå de grundläggande kriterierna just när det gäller Västsahara? Är det något speciellt skäl, eller är det bara så att det kändes kul att göra det här? Det kändes kanske kul att liksom använda utrikespolitiken för att ge en liten näpst till regeringen.
Jag har ytterligare en fråga till dig. På fredag har du möjligheten att träffa kabinettssekreteraren från Marocko och faktiskt förklara er inställning vad gäller Västsahara. Hur kommer det sig att de enda anmälda till det mötet är två företrädare för allianspartierna? Vågar ni inte stå för era uppfattningar i de här frågorna?