Herr talman! Jag vill inleda mitt anförande med att yrka bifall till reservation 42 under punkt 44. Reservationen handlar om rätten till avgiftsfria skolmåltider på gymnasiet. Om jag inte har helt fel beslutade den socialdemokratiska partikongressen något liknande. Jag kan i och för sig ha en viss förståelse för att man nu väljer att inte med kraft driva den frågan. Min förhoppning är att vi tillsammans med Socialdemokraterna och andra hugade inom en ganska snar framtid ska kunna genomföra en lagstiftning som garanterar alla elever inom grund- och gymnasieskola avgiftsfri skollunch.
En annan fråga som den socialdemokratiska kongressen beslutade om var en höjning av studiehjälpen. Såvitt jag förstår, inte minst efter statsministerns uttalande, drivs också den frågan. Som vänsterpartist gläder jag mig naturligtvis åt en situation där en fråga som vi drivit nu verkar bli verklighet.
Herr talman! I dagens samhälle blir de val som varje individ ska göra alltfler och mer avgörande. Det ställer stora krav på individen. Det handlar om att veta att valen ska göras och när samt vilka konsekvenser de får, men även om att skaffa information som ska granskas kritiskt och om att dra slutsatser.
För den som går på gymnasiet gäller det val som har med fortsatta studier och att ta sig ut på arbetsmarknaden att göra. Också i livet - som familjemedlem, partner och konsument - gör vi dagligen mängder med val.
I ett samhälle som kännetecknas av valfrihet gör sig skillnader i individers förutsättningar gällande på ett nytt sätt. För möjligheten att göra väl grundade val kan faktorer som socioekonomisk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå spela stor roll. Det finns en uttalad målsättning om att minska snedrekryteringen till högskolan. Val ska göras utifrån individuella intressen och egen förmåga, inte utifrån traditionella könsmönster, socioekonomiska möjligheter eller etnisk bakgrund. Inte heller ska man hindras utifrån funktionshinder eller sexuell läggning.
Gymnasieskolan är en viktig länk, inte bara när det gäller att uppfylla de formella kunskapskraven för antagning till högskola utan också för att ge kunskap om valmöjligheter, om livet som student eller livet som arbetare.
I majoritetstexten sägs följande: "Kunskaper i svenska, engelska och matematik är nödvändiga för att kunna tillgodogöra sig information och kunna delta i samhällslivet. Kunskaper i dessa ämnen är också viktiga för att kunna erhålla ett arbete och ha möjlighet att utvecklas i detta arbete. Det är således inte endast högskolebehörigheten som motiverar vissa obligatoriska ämnen. Utskottet framhåller att det är en oerhört angelägen uppgift för skolorna att hitta metoder för undervisning och vägledning för inlärning för att alla elever skall kunna uppnå godkänt i kärnämnena." Jag tycker att utskottsmajoriteten här uttrycker sig väl.
Herr talman! Jag tänker en stund beröra elevinflytande och elevdemokrati. Jag gör det mot bakgrund av att jag inte riktigt får de borgerliga partiernas politik att gå ihop. I reservation 12 sägs bland annat att bestämmelsen om elevstyrda gymnasier ska avskaffas. I reservation 37 lyfter den borgerliga alliansen fram elevinflytandet och menar bland annat att inflytandet borde öka med stigande ålder. I det sammanhanget kan nämnas att när det gäller styrelser med elevmajoritet handlar det om en försöksverksamhet som ska pågå fram till den 30 juni 2007.
Jag menar att en förutsättning för att elever ska kunna utöva sin lagstadgade rätt till inflytande är att de känner till vilka lagar och regler som reglerar skolans verksamhet. De måste därtill ges möjlighet att gå igenom och diskutera vad som står i skolans styrdokument, i första hand skollag och läroplaner. Eleverna ska själva bestämma vad de behöver för information och vilka frågor de vill yttra sig i. Klassrumsdemokratin kan inte inskränkas till omröstning om färger på gardinerna. Eleven ska också kunna vara delaktig i sin utbildning och kunna påverka till exempel arbetssätt, hur och när prov ska ges samt i någon mån schemaläggning.
Jag menar att det är positivt att eleverna har fått ett ökat formellt inflytande, exempelvis i lokala styrelser med elevmajoritet, på många gymnasieskolor. Endast om skolan i praktiken fungerar som en demokratisk institution kan elever tillägna sig värderingar som demokrati, solidaritet och jämlikhet. Alla elever ska uppmuntras och ges bra förutsättningar att kunna delta i det demokratiska arbetet på skolan. De ska ha rätt till utbildning. De ska ges ledighet för arbete med elevinflytande och erbjudas extra stöd i skolarbetet för den tid detta tar. Arbete med elevinflytande ska ses som en merit. För gymnasieelever borde det noteras i slutbetyget.
Herr talman! Jag tänker avslutningsvis uppehålla mig vid frågan om entreprenader inom gymnasieskolan. Låt mig inleda med några påståenden.
Erfarenheterna av entreprenader på utbildningsområdet är dåliga. Någon forskning eller ordentlig utvärdering av entreprenadverksamheternas förtjänster finns inte. Kvaliteten och valfriheten för eleverna gynnas inte av entreprenader. Lärarnas arbetsvillkor försämras. Skollagens krav på att lärare ska ha utbildning för undervisning måste gälla också all utbildning som upphandlas. Lärarorganisationerna kan aldrig acceptera att det finns något behov av att luckra upp lagstiftningen i det här hänseendet. Det är lärarna som utgör spetskompetensen. En utveckling mot fler obehöriga som undervisar på det individuella programmet kan knappast ses som något som gynnar den elevgruppen. Det rimmar illa med regeringens aviserade satsning på att höja kvaliteten på det individuella programmet.
Påståendena kunde ha varit mina, men de är hämtade från en rapport med namnet
Entreprenad inom gymnasieskola och vuxenutbildning
. Rapporten är framtagen av de båda lärarfackliga organisationerna och ska ses tillsammans med det nyligen framlagda betänkandet
Skola och samhälle
. Utredaren i det betänkandet har kommit fram till att det finns starka skäl att utöka möjligheterna till entreprenader inom gymnasieskolan.
Till sist, herr talman: För mig som vänsterpartist är inte gymnasieutbildningen någon handelsvara utan en demokratisk rättighet. Jag måste säga att jag har svårt att förstå att ansvarig minister förhåller sig så positiv till utredningens förslag trots att den socialdemokratiska kongressen i höstas tog tydlig ställning mot privatiseringar i utbildningsväsendet. För mig som vänsterpartist är behöriga lärare en grundläggande förutsättning för att ge elever bra utbildning. Vi vill hellre se en skärpning av behörighetskraven än ett avskaffande av dem.