Fru talman! I ett epos kallat
En halv böj blues
lärde oss nationalskalden Cornelis Vreeswijk vad man får, eller i vart fall fick, för flaska på Systembolaget om man ber om en halv böj.
Jag är måhända ingen nationalskald, fru talman, men jag skulle ändå vilja berätta för de ärade kammarkamraterna och möjliga läsare av protokollet vad man får på McDonald's om man beställer ett fattigmans-
meal
. Ett fattigmans-
meal
på McDonald's är en liten hamburgare à 9 kr med en klick ketchup och en bit gurka, en liten pommes frites à 11 kr och ett pappglas med vatten i valfri storlek - sammanlagt 20 kr.
Fattigmans-
meal
på McDonald's, fru talman, var min huvudsakliga lunch under gymnasieåren. Varför var det så? Jo, därför att min gymnasieskola hade förbarmande med oss vars föräldrar inte hade råd att betala kostnaden för skolmaten i gymnasiet. De hade så pass mycket förbarmande med oss att vi fick 20 kr att själva inhandla mat för. Jag är fortfarande tacksam för det, men jag är något fundersam över att maten i skolan skulle kosta pengar.
Jag är inte ensam om att stå utanför att få skolmaten därför att jag och mina föräldrar inte hade råd att betala den. En undersökning som Sveriges kommuner och landsting precis har gjort visar att man i 43 svenska kommuner tar ut avgifter för skolmaten i gymnasiet. I kommunerna Färgelanda, Lidingö, Mellerud, Motala, Orust, Tanum, Uddevalla, Vaxholm och Vellinge kostar skolmaten 800 kr eller mer per termin. Det innebär att många elever utestängs från att få avgiftsfri mat i skolan. De utestängs från att få näringsriktig mat som gör att man blir peppad inför undervisningen och som gör att man kan ta in det som sägs och lära sig på ett bra sätt.
Avgifterna sätter fingret på orättvisorna i samhället och på skillnaderna mellan människor. De särar på eleverna - de som klarar sig och de som inte gör det. De sätter människor som kanske kommer från studieovana hem med föräldrar som har låg inkomst eller ingen inkomst och redan har kassa förutsättningar att klara av undervisningen i en situation där de har lite mer kassa förutsättningar att klara av undervisningen och ta sig igenom skolan med bra betyg.
Dessutom, fru talman, är ett fattigmans-
meal
på McDonald's inte något speciellt näringsriktigt alternativ. Vi kan i dag se hur hälsoskillnaderna mellan samhällsklasserna ökar. Jag är övertygad om att det finns ett litet samband med det faktum att 43 kommuner tar ut avgifter för skolmaten i gymnasiet.
Myntet har ju, som så ofta, dessutom en annan sida. Det är inte bara den enskilde som drabbas. Ett land som Sverige har inte råd att mista de begåvningar och talanger som faller bort när lärarens ord eller de egna tankarna dränks i kurret från magen, som inte blivit mättad vid lunchtid för att man inte fick någon avgiftsfri skollunch.
Fru talman! Miljöpartiet kräver i reservation 42 en lagstiftning som garanterar avgiftsfri näringsriktig mat också i gymnasieskolan. Man kan fråga sig varför de andra partierna inte ställer upp bakom det här kravet. Och om man frågar sig det och vill ha ett svar på det kanske man tar till sig det här betänkandet och bläddrar fram till den sida där utskottsmajoriteten svarar på motionskravet. Det hamnar under övriga frågor, fru talman. Under övriga frågor har man fyra rader om de avgiftsfria skolluncherna. Det finns fyra rader om samhällsproblemet att 43 kommuner tar ut avgifter för sina elever i gymnasieskolan om de ska ha mat.
Det står så här: "När det gäller yrkandena om att avgiftsfria skolmåltider skall regleras i lag hänvisar utskottet till det arbete som pågår inom Utbildnings- och kulturdepartementet med en ny skollag där frågor om ansvarsfördelningen mellan stat och kommun övervägs."
Jag gick tillbaka till Skollagskommitténs betänkande. Hör och häpna, fru talman, där stod ingenting om avgiftsfria skolmåltider. Frågan har över huvud taget inte behandlats i betänkandet. Det finns ingen utredning som underlag. Jag tror knappast att det finns något beredningsarbete om avgiftsfria skolluncher i gymnasiet heller på departementet, trots att man hänvisar till det.
Vill man få svar på frågan hur utskottsmajoriteten ställer sig till det får man väl fråga någon annan än utskottsmajoriteten. Man kan till exempel fråga den socialdemokratiska partikongressen. Såvitt jag förstår har den ställt sig bakom kravet på en lagstiftning som garanterar avgiftsfria skolluncher också i gymnasieskolan.
Man kan bara hoppas att de socialdemokratiska ledamöterna på onsdag lyssnar mer till sin kongress än till sina kamrater i utbildningsutskottet.