Herr talman! Jag har i min motion om den
kommunala demokratin påpekat att kommunerna
på grund av den dåliga ekonomin tvingas skära ned
även prioriterade områden som skola, barnomsorg
och vård, och att detta givetvis gör att kvaliteten
försämras. Dessutom har jag påpekat att det
behöver göras en utvärdering av beställar- och
utförarorganisationernas inverkan på det politiska
ansvaret och på ekonomin. Jag önskade också en
utvärdering av checksystemet och skolpengen vad
gäller riskerna för ökad segregering.
Utskottet har i betänkandet hänvisat till de studier
som Lokaldemokratikommittén har låtit göra.
Kommittén anser för sin del att det är för tidigt att
ha någon uppfattning om hur nya sätt att organisera
och styra påverkar medborgarnas möjlighet till
insyn och inflytande i den politiska processen.
I ett särskilt yttrande från de socialdemokratiska
ledamöterna i kommittén anmärks att direktiven till
Lokaldemokratikommittén var så utformade, att
mest tid har ägnats juridiska frågor och metoder för
politiska och administrativa styrsystem.
Demokratiproblemen har därför inte bearbetats
grundligt. Det skulle vara skälet till att det i dag inte
finns förslag till lösningar på dessa problem.
Jag vill också hänvisa till en artikel i Aftonbladet
nyligen där Margareta Norlin skriver att det är
anmärkningsvärt att Lokaldemokratikommittén
inte har utrett just medborgarnas möjligheter till
insyn och inflytande i den politiska processen,
eftersom det faktiskt var just detta man enligt
direktiven skulle göra. Det står på s. 5 i
betänkandet att Lokaldemokratikommittén enligt
direktiven har i uppgift att överväga olika åtgärder
för att stärka den lokala demokratin. Jag håller med
artikelförfattaren att det är en brist att detta inte
gjorts.
Som motionär vill jag ha svar på frågan när
utskottet anser att det är möjligt att göra en
bedömning av demokratifrågorna. Det är angeläget
att det inte dröjer för länge, utan misstag måste
snabbt rättas till.
Vad gäller skolpengen säger kommittén att det av
såväl internationella som svenska studier framgår
att det finns tendenser till oönskade effekter i form
av tecken på ökad segregation. Eftersom jag i min
motion också har framfört problemet med ökad
segregation vid införande av skolpeng, är det klart
att jag blir mycket intresserad när även
Lokaldemokratikommittén kommit fram till detta.
I utskottets betänkande på s. 8 citeras ur
kommitténs slutbetänkande. Det står där att ''det
finns tendenser till oönskade effekter i form av
tecken på ökad segregation''. Men utskottet har
inga egna synpunkter på detta bekymmersamma
konstaterande, utan man avstyrker min motion
med en kort hänvisning till att de frågor som den
berör har behandlats i kommitténs slutbetänkande.
Det är beklagligt att utskottet tar så lätt på frågan,
eftersom det är uppenbart att införandet av
skolpeng i vissa områden redan har visat sig leda till
ökad segregation. Dessutom har kommittén, såvitt
jag kan finna, inte något förslag till hur dessa
oönskade tendenser skall motverkas, utan man
bara konstaterar att det finns tendenser till ökad
segregation.
Det är nu hög tid att vidta motåtgärder, men
utskottet har inga kommentarer ens. Detta tycker
jag är att nonchalera en mycket viktig fråga.
Jag kan för dagen, herr talman, bara konstatera att
jag får återkomma i denna fråga.