Herr talman! Nu är Bertil Fiskesjö tillbaka på ruta
A igen när han står och beklagar sig över bristen på
barnomsorg i olika kommuner. Skicka dessa
personer till mig, och jag ger dem rådet att rösta
bort den majoritet i kommunen som inte ser till att
det finns en väl utbyggd barnomsorg.
Måhända kommer då den socialdemokratiska
majoriteten, om tillräckligt många är arga på detta,
att se till att saken återställs till sin rätta ordning,
nämligen till vad vi i partiprogram -- kommunala
program såväl som rikspartiprogram -- har sagt
sedan år 1972. Alla barn skall ha rätt till en väl
utbyggd barnomsorg. Till min glädje är också
Bengt Westerberg inne på tankegången att
kommunerna så småningom skall ha en skyldighet
att se till att barnomsorgen är väl utbyggd.
Jag vill också påpeka att det föreligger stora
systematiska orättvisor med ett vårdnadsbidrag. En
ensamstående förälder med låg lön kan inte alls
utnyttja vårdnadsbidraget som det var tänkt. Den
ensamstående föräldern får inte den underbara
valfriheten som ni brukar tala om.
Hon eller han är tvungen att arbeta och försörja sig
med förvärvsarbete. Vårdnadsbidraget går i detta
fall till att betala barnomsorgen med. Det viktiga
alternativet att stanna hemma längre med sina barn
existerar inte för en ensamstående förälder.
Vi tycker att det är bättre att successivt med att
ekonomin förhoppningsvis blir bättre bygga ut en
väl fungerande föräldraförsäkring och se till att
barnomsorgen är väl utbyggd. Är det så att Bengt
Westerberg funderar på lagstiftning i detta
hänseende är jag -- trots att jag är för kommunernas
självständiga ställning och emot detaljregleringar i
övrigt -- inte främmande för att acceptera denna
goda tanke.