Herr talman! Som Bengt Hurtig och Ola Karlsson
var inne på behandlar vi i dag
konstitutionsutskottets betänkande om
kommunala frågor på basis av de motioner som
väcktes under den allmänna motionstiden. För
någon månad sedan slutförde
Lokaldemokratikommittén sitt mycket omfattande
utredningsarbete. Regeringen väntas lägga fram en
proposition i vår som rör kommunernas
kompetensområde och, utgår jag ifrån, föreslå
förändringar och tillägg i kommunallagen.
Dagens debatt har blivit en stillsam historia, en
förpostfäktning före den större uppgörelsen i denna
kammare. Redan i dag vill jag poängtera tre saker.
Den första är utskottet ense om. Vi ger till känna
hur angeläget vi tycker det är att ledighetsreglerna
för förtroendevalda som skiftarbetar eller på annat
sätt har oregelbundna arbetstider ses över. Jag
vågar faktiskt tilltro även denna regering att klara
denna översyn, även om Ola Karlsson pekar på
vissa svårigheter. Jag utgår ifrån att de här
svårigheterna inte blir övermäktiga. Varken 1977
eller 1991 års kommunallag tog sig nämligen an
denna fråga. Det är viktigt för vår demokrati att
lösa den. Alla skall kunna åta sig
förtroendeuppdrag, oavsett arbetstidens
förläggning.
Socialdemokraterna har ett särskilt yttrande som
gäller kommunala folkomröstningar. Redan i dag
finns möjligheter att ordna rådgivande
folkomröstningar. Dessa har hittills kommit att
utnyttjas i mycket liten utsträckning, främst i
kommundelningsfrågor, helt i enlighet med
intentionerna i 1991 års kommunallag.
Folkomröstningsinstitutet över huvud taget ingår i
det frågekomplex av författningsändringar som är
föremål för partiöverläggningar. Där redovisar vi
vår inställning. Men institutet kommunala
folkomröstningar vill vi inte vidga -- på goda
grunder enligt min uppfattning. Möjlighet till
folkinitiativ innebär en stor risk för en urholkning
av den representativa demokratin. De politiska
partiernas roll och värde för det svenska politiska
systemet kan inte nog understrykas. Genom
partiväsendet förverkligas folkstyret bäst.
Fullmäktiges politiska partier har en skyldighet och
ett ansvar att hålla sig informerade om olika
viljeyttringar hos de människor som har valt dem.
Om fullmäktige finner det lämpligt, omvandlas
dessa viljeyttringar till konkreta beslut.
Jag tror inte att ett förslag om kommunala
vårdnadsbidrag kommer att föreläggas riksdagen
ens av en borgerlig regering. Ola Karlsson får
vända sig till sina borgerliga kamrater i regeringen
om han vill ha någon ändring. Av
Socialdemokraterna får han nämligen ingen hjälp.
I ett särskilt yttrande förkastar vi idén om
vårdnadsersättning över huvud taget. Den
socialdemokratiska övertygelsen är att samhällets
stöd skall utgå i form av föräldrapenning och
barnbidrag. En väl fungerande barnomsorg i
huvudsakligen kommunal regi skall underlätta
förvärvsarbete för föräldrarna.
Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.