Fru talman! Justitieministern! Jag skall be att få
tacka för svaret på min interpellation. Jag är medveten
om att statsrådet inte kan diskutera ett enskilt fall,
men jag skall ändå börja med att citera från inled-
ningen av en dom från Södertälje tingsrätt. Jag har
valt att utelämna alla namn. Tillsammans med sin
väninna, dennes pojkvän och hans vänner åkte offret
på kvällen till den 22 juli 1995 i bil från Ösmo till
restaurang Stationen i Södertälje för att roa sig. Hon
hade svart kort klänning, en orange genomskinlig
topp, skor samt behå och trosor på sig. De bestämde
att de skulle åka hem tillsammans när restaurangen
stängde, men det blev inte så eftersom hon och vänin-
nan blev osams.
Vad är skälet till att domstolen så ingående be-
skriver offrets klädsel? Det är en ung kvinna det är
frågan om. Hon är 18 år. Det är mitt i högsommaren.
Det är varmt ute. Hon skall gå på fest. Kan det vara så
att domstolen anser att den klädseln på en 18-årig
kvinna är ovanlig, eller är beskrivningen ämnad att
leda tankarna till att kvinnan är lättklädd och bjuder ut
sig och i och med det får skylla sig själv?
Det nämns för övrigt inget om männens klädsel,
varken om de hade byxor, skor, strumpor eller kal-
songer på sig. Däremot omnämns de tre männen ge-
nomgående som "pojkarna". Pojkarna var mellan 17
och 21 år. Varför skriver man så? Är det för att skapa
en bild av fyra unga grabbar som i stundens ingivelse
gör något som de inte borde? Är man pojke när man
är 21 år?
Jag kommer inte ifrån känslan av att avsikten har
varit att helt enkelt framställa förövarna som litet
oskyldiga och barnsliga - som "pojkarna" - medan
kvinnan framställs som lättfotad.
Kvinnan har berättat vad hon har utsatts för, och
männen har i stort sett berättat samma sak, utom på en
väsentlig punkt. Hon säger att allt har skett mot hen-
nes vilja. De säger att hon har varit med på det hela.
Hon har berättat att hon var rädd. Hon var som
förlamad i hela kroppen. Hon kände sig borta i huvu-
det.
Hon utsätts för tio samlag som på löpande band,
som en av männen uttrycker det, under loppet av
några timmar av tre män som hon inte känner. Enligt
läkarintyg har hon fått skador i underlivet.
Hur många tror att kvinnor gillar att ha sex med en
grupp vilt främmande män? Hur många tror att kvin-
nor frivilligt vill ha sex tills underlivet skadas? Hur
många tror att kvinnor gillar att ha tio samlag med
olika män under en natt? Inte någon tror det, utom
möjligtvis den som har tittat mycket på porrfilm. I
porren framställs kvinnor just på detta sätt.
I en allmän rimlighetsbedömning måste man kon-
statera att det inte är det minsta troligt att en mycket
ung kvinna frivilligt går med på sexuella övningar av
detta slag. Tyvärr bidrar domstolens utslag nu till att
förstärka denna snedvridna syn, eftersom det enligt
vår lagstiftning i praktiken inte är brottsligt att utsätta
kvinnor för upprepade ofrivilliga samlag alldenstund
som inga vittnen finns och ord står mot ord. Kränk-
ningen för kvinnan blir på så sätt dubbel. Skyddet mot
sexuella övergrepp har allvarliga brister.
Jag är nöjd med att justitieministern är så tydlig
när hon säger att hon inte kommer att tveka när det
gäller att se till att bristerna i lagen åtgärdas. Jag skall
be att få återkomma i frågan om att domstolarna
måste ta till sig och tillämpa kunskap om hur männi-
skor i krisartade situationer kan reagera.