Herr talman! Eliza Roszkowska Öberg började med att säga: Jag har en dröm. Drömma går ju, men om man vill något med sitt politiska uppdrag måste man ta ansvar. De politiker som satt i riksdagen 1997 och som fattade beslutet om en nollvision i trafiken hade en dröm om att ingen skulle behöva dödas i trafiken. Utifrån det tog man ansvar och pekade ut de största riskerna.
Jag skulle vilja säga att vår roll är just att peka ut orsakerna till att människor dödas i trafiken. Vår roll är att ta ansvar och säga: Det här vill vi göra någonting åt.
Den stora skillnaden mellan Eliza och mig är att jag tror att politik spelar roll. Jag tror att jag kan åstadkomma någonting med mitt politiska uppdrag, till skillnad från Eliza som pratar om frihet. Precis som Karin nämnde finns det många som har drabbats av att människor har nyttjat sin frihet i trafiken, friheten att köra full, friheten att köra för fort, en frihet som man tar på andras bekostnad. Men i Elizas drömvärld handlar det om att de människorna ska få ett ordentligt straff, och på så sätt ska vi komma åt dödligheten i trafiken.
Den stora skillnaden mellan Elizas politik och min är att jag säger att vi måste ta ansvar för att förebygga så att så få människor som möjligt dör i trafiken. Även om straff i sig är viktigt undrar jag: På vilken forskning baserar Eliza sitt påstående att straff på något sätt skulle göra att man tar sitt ansvar och inte nyttjar sin frihet på det sätt man gör i dag?