Herr talman! Det är oerhört intressant att lyssna på Phia Andersson när hon säger att brutna löften inte är någonting att ta upp i det här sammanhanget.
Vi deltog i fyra år i en utredning. Syftet med utredningen var att vi skulle göra sjukförsäkringen bättre, att vi skulle hjälpa människor tillbaka till ett yrkesliv, att varje enskild människa skulle veta att vi från staten ställde upp för att hjälpa dem att komma tillbaka. Vi förhandlade, och vi gick med på att ta bort den bortre gränsen ifall den tidigare rehabiliteringskedjan fungerade.
Dagens lagstiftning säger att en första insats ska göras efter 91 dagar, sedan efter 181 dagar och slutligen efter ett år. Det fungerar inte. Det var därför vi kom överens om att det var viktigt att se till att de tidigare rehabiliteringsinsatserna fungerade innan man tog bort den bortre gränsen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Nu tar ni bort den, men det kan väl inte få Phia Andersson att tro att situationen kommer att ändras över en natt. Nej, det behövs andra åtgärder för att det ska bli möjligt, men dem genomför ni inte.
Jag vill också säga att en sjukskrivning alltid leder till sämre ekonomi, medan ett arbete alltid leder till bättre ekonomi. Därför är det viktigt att hjälpa människor tillbaka till ett arbetsliv och inte förlänga sjukskrivningarna mer än nödvändigt.