Herr talman! Lotta Finstorp frågar varför vi tar bort den bortre tidsgränsen och menar på att andra rehabiliteringsinsatser inte är på plats såsom det angavs i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Jag vill påstå att det redan har genomförts åtgärder och att det genomförs åtgärder som kommer att ge en ganska snabb effekt, vill jag hävda.
En åtgärd är att vi tillför resurser till Försäkringskassan så att handläggarna har tid att göra det de ska, nämligen att syssla med rehabiliteringskedjan som delvis kvarstår. Vi tar inte bort kontrollpunkterna med 90-dagarsuppföljningen och 180-dagarsuppföljningen. De kvarstår.
Ska handläggarna ha tid att göra detta och sköta samordningsuppdraget måste det till mer resurser. Handläggarna har alldeles för många ärenden för att de ska hinna med detta. Det är det första steget vi redan har gjort. Jag vet att Försäkringskassan inte håller sig till dessa kontrollpunkter. De kan sätta igång med en samordning för en person långt innan 90 dagar. Det förekommer i högsta grad.
Lotta Finstorp frågar varför vi tar bort pengar från rehabiliteringsgarantin. Det är inte så mycket lönt att lägga pengar på något som inte fungerar. Vi har konstaterat att rehabiliteringsgarantin inte fungerar.
Vi lägger pengarna på någonting som ska fungera, nämligen rehabiliteringskedjan. Det är två olika saker.
Du frågade också om någonting som jag inte hinner svara på nu - om folk blir friska vid ett visst datum. Jag får återkomma till det.