Herr talman! Det är uppenbart att Socialdemokraterna och Alliansen har olika syn på vikten av delaktighet i samhälle och arbetsgemenskap - även om det kanske bara handlar om några timmar i veckan som man har möjlighet att komma i arbete. Alla de människor som är glada över att ha kunnat komma tillbaka i arbete till 100 procent av sin förmåga räknas inte, utan det är fokus på andra i denna debatt.
Den bild av svunna tiders paradis som Phia Andersson målar upp är väldigt enögd.
Blir de sjukskrivningarna kortare för att den bortre tidsgränsen tas bort? Det skulle jag vilja att Phia Andersson lät mig veta. Blir det mindre psykisk ohälsa om vi tar bort den bortre tidsgränsen?
Det är i offentlig sektor som de flesta kontaktytor finns. Socialdemokraterna äger ofta denna fråga eftersom ni sitter i ansvarig ställning i de flesta kommuner och landsting. Jag skulle vilja ha svar på hur ni säkerställer detta i era kommuner och landsting där ute i verkligheten.
Regeringen egna expertmyndigheter avfärdar bestämt borttagandet av den bortre tidsgränsen eftersom de långa sjukskrivningarna kommer att öka. Vilken är er analys? Vilka expertråd stöder ni er på eftersom ni tar bort den bortre tidsgränsen?
Om den var så förskräcklig, varför vill ni inte tillsammans i en bred majoritet försöka hitta lösningar där vi skruvar lite på det som inte har varit riktigt bra?