Fru talman! Också när det gäller den kvinnliga
värnplikten får jag hänvisa ledamöterna till en enskild
debatt om ämnet. Där har vi olika uppfattningar. Jag
tror att vi får ta det i ett annat sammanhang.
När det gäller insatserna för att sprida kunskap tog
Carina Hägg upp exemplet från UNDP. Det finns ett
material som motsvarar detta och som används i
verksamheten i Sverige. Det gäller både mänskliga
rättigheter, demokrati, fredsfrämjande verksamhet
och konfliktförebyggande bistånd. Tanken är att man
på alla olika områden konkret ska gå igenom gender-
perspektivet och förstå vikten av att göra rätt insatser.
Jag kan också instämma när det gäller det exem-
pel många har givit från Afghanistan. Det är ett av de
uppenbara fall där FN måste sätta genderperspektivet
högt. Det handlar inte bara om att komma till rätta
med brott som har begåtts, sexuellt våld, osv., utan
framför allt om att se till att vi skapar institutioner
inför framtiden och ser till att man bygger in kvin-
nans ställning i de nya systemen.
Från svensk sida har vi varit mycket aktiva gent-
emot Brahimi, som haft FN:s uppdrag att övergripan-
de leda detta arbete. Vi har pekat på vikten av att man
sätter kvinnor på viktiga positioner också i detta ar-
bete och att många av de internationella representan-
ter som nu arbetar med Afghanistan är kvinnor. Då
visar vi för Afghanistan hur vi tycker att man ska
arbeta i framtiden.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att vi
kommer att fortsätta att arbeta aktivt med detta, men
jag tror att det är viktigare att vi gör det genom att
göra allvar av resolution 1325, som är den möjlighet
vi har. Det är ett bra instrument i sig. Vi får komma
tillbaka till vilka andra internationella instrument som
eventuellt kan behövas.