Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
den borgerliga fyrpartireservationen.
Alla är vi intresserade av och vill ha en god väl-
färd, även om vi kanske definierar innehållet i be-
greppet välfärd lite olika. Men oavsett det ska välfär-
den betalas. Och vad vi än i det här huset beslutar så
är det till slut de varor och tjänster svenska folket
producerar i gruvor, stålverk, sågverk och industrier
liksom i kontor, forskarlaboratorier och tankesmed-
jor som skapar de ekonomiska resurserna för oss att
betala för välfärden.
I historiens backspegel kan vi se hur samhällets
resurser har växt från bondesamhällets naturahushåll-
ning till det moderna samhällets alltmer sofistikerade
system - på gott och ont. Vi ser att det är omkring de
människorna som har förmågan att tänka nya tankar,
de kreativa, de innovativa och entreprenörerna som
det i alla tider har skapats resurser. Jag säger "de
människorna", i pluralis, eftersom det vanligen är så
att forskarens upptäckt måste vidareförädlas till en
produkt som kan tillverkas och säljas och på så sätt
skapa resurser för finansiering av den gemensamma
välfärden. Vårt lilla land behöver ta till vara hela den
mångfald av begåvningar som vi har i form av teore-
tiker såväl som hantverkare, enstöringar såväl som
"klusterbegåvningar" för att vi ska kunna hävda oss i
en alltmer globalt medveten värld.
Fru talman! Vi ska i dag fatta beslut om förutsätt-
ningarna för viktiga delar av våra möjligheter att
förenkla kontakterna, rentav överbrygga ett gap, för
små företag att ta del av forskning och utveckling.
Ofta bedrivs denna i en för många småföretagare
främmande akademisk miljö. Industriforskningsin-
stituten har här en mycket viktig funktion. I reserva-
tionen diskuteras detta. Vi påpekar att "öppna och
kreativa mötesplatser där forskare, entreprenörer och
beslutsfattare kan mötas måste skapas".
I kristdemokraternas kommittémotion tar vi upp
frågan om att de mindre instituten, som det heter i
propositionen, bör omstruktureras "med målet att
skapa en flexibel och effektiv struktur med ett färre
antal starka institut som är konkurrenskraftiga inter-
nationellt och har en stark förankring hos näringsli-
vet".
Vi har inget emot större och starkare institut i sak,
men det goda får inte bli sin egen fiende. Jag vill här
visa på det faktum att ett litet forskningsinstitut som
t.ex. Glasforskningsinstitutet i Växjö med sina 16
medarbetare faktiskt leder glasforskningen i Europa.
Medlemsföretagen finns över hela Europa och över
hela världen, och chefen, Stellan Persson, är adjunge-
rad professor vid Växjö universitet.
I GLAFO har de små medlemsföretagen ett
mycket aktivt kunskapsutbyte med de stora koncer-
nerna i branschen och därmed runtom i stora delar av
världen, detta trots att den statliga grundfinansiering-
en till GLAFO upphörde redan 1982. I stället för att
slå ihop detta lilla men aktiva forskningsinstitut med
något annat borde staten ge det en långsiktig årlig
grundplåt för dess verksamhet, en grundfinansiering.
Det finns fler industriforskningsinstitut som är i en
liknande situation.
Det är bl.a. det här som ligger bakom hemstäl-
lanspunkterna 1 och 2 i den kristdemokratiska motio-
nen N 9, som innehåller motiveringen till reservatio-
nens avslag på regeringens förslag om den huvudsak-
liga inriktningen av omstruktureringen av industri-
forskningsinstituten. Det synes oss att det goda kan-
ske kan bli sin egen fiende.
Jag vill också påminna om ännu ett förhållande,
som berör svenska företags deltagande i EU:s FoU-
program. Vi skriver i reservationen: "Skall det sjätte
ramprogrammet, som kommer att omfatta drygt 17
miljoner euro under en femårsperiod, ge ordentlig
utdelning för svensk del, måste arbetet i institut, uni-
versitet och företag börja redan nu. Det nya rampro-
grammet startar den 1 januari 2003. Nätverk och
kunskapskluster (Centres of excellence) behöver
byggas upp, och projekt måste förberedas långt dess-
förinnan. Svenska institutioner, institut, högskolor
och företag måste hitta sina partner nu."
Regeringen lägger inte fram några förslag i propo-
sitionen om hur denna viktiga fråga ska hanteras. Den
samlade borgerligheten kräver därför att regeringen
omgående presenterar en strategi för hur svenska små
och medelstora företag ska kunna medverka i EU:s
kommande sjätte ramprogram för forskning och ut-
veckling.
Fru talman! Jag vill understryka denna brist i re-
geringens proposition genom att påminna såväl rege-
ringen som riksdagen om en konferens som gick av
stapeln nyligen i Liége i Belgien och där forsknings-
kommissionären Mr Phillippe Bosquin uttalade an-
gelägenheten av att varje enskilt land ställer upp med
förstudiemedel i anslutning till det sjätte rampro-
grammet.
Ett viktigt skäl är att det nu gällande EU-
programmet för förstudier inte kommer att finnas
med i nästa ramprogram.
Ett annat viktigt skäl är att mindre och medelstora
företag och forskningsinstitut inte har egna resurser
till förstudier av denna art.
Vad avser regeringen att göra åt detta, och när ska
det ske?
Den konferens som jag syftar på hade som tema
The Place of SME:s in the European Research Area
and the New Framework Programme.