Herr talman! Den kris vi nu upplever är unik i sitt slag eftersom det är den första genuint globala kris som världen skådat. Årets Nobelpristagare i ekonomi, Paul Krugman, hävdar att det kommer att krävas en hel del kreativitet för att komma till rätta med problemet.
En väl fungerande ekonomi bygger på förtroendet mellan aktörer på marknaden. Detta beroende har dock rubbats i grunden av finanskrisen. Det ömsesidiga beroendet har blivit uppenbart. Från en dag till en annan spred sig effekterna av krisen som ringar på vattnet. Den avgjort viktigaste frågan på dagordningen har därför varit att gripa sig an problemets kärna, det vill säga finansmarknadens funktionssätt, kreditåtstramningen och den stora osäkerhet som råder.
Endast genom förbättrad likviditet och återskapat systemförtroende kan hushåll tyngda av försämrade jobbutsikter och fallande bostadspriser, och företag som inget hellre vill än att satsa framåt men har brist på kapital, få den injektion och stimulans de behöver för att konsumera, investera och anställa igen.
I oktober presenterade regeringen en stabilitetsplan som bland annat innefattade garantier för bankinlåning, möjlighet för likviditetsstöd och hantering av banker med solvensproblem. I november presenterades en proposition som ska trygga möjligheten till upplåning för svenska exportföretag som drabbats hårt av internationella kreditgivare som i praktiken försvunnit från den svenska marknaden.
Dessa åtgärder är viktiga och nödvändiga, men de räcker inte. Därför agerar regeringen nu i EU för att villkoren för utlåning ska bli mer generösa och avgifterna ska sänkas. De finansiella marknaderna är blodomloppet i vår ekonomi. Därför är bestämmelser som omfattar alla banker och institut angelägna för att lösa krisen.
En väl fungerande kreditkanal är dessutom en förutsättning för att penningpolitiken ska få genomslagskraft. Riksbanken har sänkt reporäntan i flera steg under hösten och senast med 175 punkter till 2 procent. Det är en mycket välkommen stimulans. Finansinspektionen har till uppgift att säkerställa att denna kommer hushåll och företag till del.
För att stärka den ekonomiska utvecklingen och arbetsmarknaden presenterade regeringen i början på december en treårssatsning för jobb och omställning. Satsningen innefattar bland annat stöd till arbetslösa, förstärkning av yrkesvux och yrkeshögskolan och satsningar på infrastruktur och ROT-avdrag. Att fokus är på att få människor i arbete är lika självklart i låg- som högkonjunktur.
Utöver detta har ett fordonspaket - som diskuterades här i kammaren i går och som det beslutats om - presenterats innehållande kreditgarantier, undsättningslån samt forsknings- och utvecklingsverksamhet. En kapitalstärkning till Almi för att förbättra småföretagens möjligheter till krediter bör också nämnas liksom statliga kreditgarantier för bostadsbyggandet.
Tillsammans med budgeten för 2009, som enligt EU-kommissionen är den mest expansiva i Europa, innebär de satsningar och åtgärder som tagits fram en stimulans på över 70 miljarder kronor. Det är en kraftfull stimulans som tydligt visar att vi tar krisen och de dystra konjunkturutsikterna på allvar. Vi är dessutom beredda att satsa mer om så visar sig vara nödvändigt.
Det är dock fortsatt viktigt att göra rätt saker, spara på krutet och vidta åtgärder vid rätt tidpunkt. Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna och ramverket för den ekonomiska politiken är helt centrala för förtroendet och trovärdigheten. Genom att ta ansvar skapar vi utrymme för handlingskraft i dag och framöver.
Herr talman! Den pågående finanskrisen kommer tillsammans med en konjunkturnedgång att påskynda strukturomvandlingen i svensk ekonomi och sannolikt få effekter inte bara i industrin utan även i tjänstesektorn.
Det kan komma något ur krisen som också kan vara gott. Det visar erfarenheter från 1990-talet som resulterade i mål och regler för offentliga finanser, en oberoende riksbank med inflationsmål, en reformerad offentlig sektor, avreglering och EU-medlemskap.
Dagens kris kommer på samma sätt att göra oss lite klokare och förhoppningsvis resultera i nya åtgärder och system som långsiktigt stärker vår tillväxt och gör att fler kommer i arbete. För det krävs ansvarstagande och handlingskraft.
Jag yrkar bifall till utskottets formuleringar och skrivningar.