Fru talman! Jag tror att Chatrine Pålsson missförstod mig eftersom hon trodde att jag kritiserade henne och hennes parti. Det gjorde jag inte. Jag kritiserade regeringen.
En teori som jag hade om varför det här området har varit så misskött är att man har stirrat sig blind på det enkla talesättet att tänderna är en del av kroppen. Det är de ju förvisso, men om man då säger att det kostar så många miljarder att föra in tandvården under sjukvårdens högkostnadsskydd och tar det till intäkt för att göra ingenting, då menar jag att man har missförstått den enkla iakttagelsen att tänderna är en del av kroppen.
Nu framgick det av Chatrine Pålssons anförande att hon inte inbillar sig att man bara kan föra in tandvården under sjukvårdens högkostnadsskydd. Det tycker jag är väldigt bra eftersom vi hoppas att vi ska kunna samarbeta om det här. Det finns flera skäl till det, inte bara att det kostar många miljarder utan också att situationen på tandvårdens område är annorlunda än på kroppssjukvårdens område, framför allt därför att vi har den situationen att hälften av vården ges av privata vårdgivare och att vi har för många privata vårdgivare i storstäderna.
Det förstår ju alla att om vi bara skulle införa ett högkostnadsskydd skulle det fungera vårddrivande. Det erkänner alla som verkar på det här området. Behöver man bevis behöver man bara titta på den reform som nu har införts för äldre. Det är som en tandläkare sade en gång, att patienten och tandläkaren tar varandra i hand och går in i lyckans land och försäkringen betalar alla stora åtgärder.
Det är inget konstigt att ha en försäkring där åtgärderna granskas innan man får sätta i gång att betala. Om bilen går sönder gäller samma sak. De som representerar försäkringen vill förvissa sig om att vårdgivaren och patienten inte drar på försäkringen för höga kostnader. Det är självklart.