Fru talman! Jag tror inte att det råder så stora åsiktsskillnader i kammaren om att det krävs en god ekonomisk grund och jobbskapande politik. Frågan är väl bara hur man går till väga.
Jag tycker att det är smakfullt att som politiker både kunna se sina egna brister och också se när saker och ting är bra. Jag tror inte att många av dem som lyssnar eller ser på denna debatt riktigt förstår logiken i att om det inte varit hundraprocentigt bra tidigare, om klyftorna av olika orsaker ökat, kan man ändå fortsätta på den inslagna vägen och att det inte finns något skäl att försöka bättra på det hela och minska klyftorna. Den logiken har jag svårt att hänga med i.
Det är inte gruppen ensamstående föräldrar som fått stora fördelar av de reformer som alliansen genomfört. Det är inte den gruppen som har dyra villor i Täby och stora förmögenheter som de nu slipper skatta för. Det är inte heller de som kan använda sig av vårdnadsbidrag och av hushållsnära tjänster.
Kristdemokraterna brukar emellanåt säga sig värna de svaga. De brukar betona familjen som enhet. Är det därför ni inte värnar de ensamstående föräldrarna? Är rådet till de ensamstående mammorna att de ska skaffa sig en karl? Av budgetpropositionen framgår att man gått några decennier tillbaka när man räknar hushållet som minsta enhet i stället för individen. Ert budskap verkar vara: Skaffa dig en rik man!