Fru talman! Det var många frågor Johan Pehrson hann komma in på.
Det finns olika sätt att öka människors möjligheter att få jobb, att öka företagandet i Sverige och att sänka skatterna. Detta kan göras på olika sätt. Ni väljer att sänka mest för högavlönade män och ge minst till lågavlönade kvinnor. Det är ett aktivt val som regeringen har gjort.
Jag skulle vilja fortsätta den diskussion som jag förde i replikskiftet med Stefan Attefall. Problemet i budgetpropositionen är inte att ni ser hushållen som en enhet i fördelningsanalyser. Problemet är att ni gör det när ni studerar effekten av era förslag mellan män och kvinnor. Ni lägger ihop mäns och kvinnors inkomster och delar dem lika i hushållet. Därför kommer ni till ett resultat som är radikalt annorlunda än det som riksdagens utredningstjänst kommer till.
Det är länge sedan vi i Sverige övergav sambeskattningen, som inte såg kvinnor som enskilda individer. Problemet med ert synsätt är att man då helt kan lägga ned ambitionen att höja kvinnors löner. Det är ju då mer effektivt att gifta sig med en rik man. Det förbättrar ju statistiken! Hur kan Folkpartiet försvara en sådan politik?