Fru talman! Jag vill börja med att vända mig direkt till de många pensionärer som jag tror tittar på denna debatt på tv. I förra veckan beslutade riksdagen att avslå ett förslag från oss socialdemokrater om att införa ett skattefritt pensionstillägg i år på 2 000 kronor. Vi lade fram det förslaget i stället för förslaget att avskaffa förmögenhetsskatten. Vi tyckte att det var viktigare i nuvarande konjunkturläge när väldigt många grupper får det bättre att även pensionärerna får del av framgångarna. Men det avslog den borgerliga riksdagsmajoriteten.
I dag finns det ett nytt förslag på riksdagens bord, återigen från oss socialdemokrater, som riktar sig till er pensionärer som behöver en köpkraftsförstärkning. Utöver att pensionerna räknas upp med tillväxten, vilket vi alla kan glädjas åt, vill vi socialdemokrater förstärka pensionärernas köpkraft med i genomsnitt 2 000 kronor nästa år genom ett höjt grundavdrag. Dessvärre kommer den borgerliga riksdagsmajoriteten att avslå även detta förslag. I stället kommer man att besluta om att de som äger lyxvillor kommer att få 20 000, 30 000, 40 000, ja, kanske 50 000 kronor i sänkt skatt nästa år. Återigen är det miljonärerna framför pensionärerna. Så ser valet ut från den borgerliga riksdagsmajoriteten.
Så här är det på punkt efter punkt med den borgerliga politiken. De som verkligen behöver förbättringar får i stället försämringar. De sjuka får bära ytterligare en besparing på 2,4 miljarder kronor genom sänkt ersättning i sjukpenningen. De föräldralediga får betala 500 miljoner kronor genom sänkt sjukpenninggrundande inkomst i föräldraförsäkringen. De arbetslösa tvingas till två nya karensdagar - en besparing på 110 miljoner kronor. De deltidsarbetslösa ska spara 4 100 miljoner kronor åt staten.
Man skulle kunna tro att Sverige befinner sig i en djup ekonomisk kris med stora underskott när man hör denna besparingslista. Men så är det ju inte. Tillväxten är hög, sysselsättningen ökar och överskotten, inte underskotten, är rekordstora. Ändå tycker den borgerliga regeringen att några måste spara, inte höginkomsttagarna, inte de som har stora förmögenheter och inte de som har jobb utan just de som har motsatsen. Det är de som redan har det allra svårast som ska spara ännu mycket mer, och detta mitt under en högkonjunktur.
Fru talman! För en gångs skull höll jag med moderatledaren Fredrik Reinfeldt när han i måndags i Aktuellt på tv skulle försöka förklara Moderaternas tillbakagång i opinionen under det senaste året. Han sade: Det har varit en lite för brutal förändringsagenda.
Visst är det så. De goda tiderna används till att försämra för dem som redan har det allra sämst och förbättra för dem som har det allra bäst.
Det är i dag, på eftermiddagen kl. 16.00, som riksdagens borgerliga majoritet kommer att besluta om den politik som moderatledaren kallar för brutal. Hur är det där nere i bänkarna? Hur känns det att vara transportkompani åt en regering vars statsminister tycker att hans egen politik är brutal?
Framför allt är det fördelningspolitiken som är så orättvis. De tre rikaste tiondelarna av befolkningen får nästan 70 procent av alla de inkomstförstärkningar som den borgerliga riksdagsmajoriteten snart kommer att besluta om, medan de fyra tiondelar av befolkningen som har de lägsta inkomsterna får försämrade villkor eller oförändrade villkor.
Det är, fru talman, dags att skicka signalen till dem som äger lyxvillorna i Djursholm, Askim och Vellinge att lägga champagnen på kylning därför att på nyårsnatten kommer skatteåterbäringen att regna över de hushållen. Då avskaffas förmögenhetsskatten. Då reduceras fastighetsskatten mest för dem som har de allra största och mest lyxiga villorna. Då sänks inkomstskatten mest för dem som redan har mest.
Det är just det här, det orättvisa i regeringens politik, som gör att väljare nu överger regeringspartierna i allmänhet och Moderaterna i synnerhet. Moderaternas kräftgång kan inte förklaras av det avgifts- och skattefusk som vi har sett exempel på eller av amatörismen i regeringsarbetet, utan det är politiken som är förklaringen till att människor nu lämnar Moderaterna.
Arbetslöse Ola Persson som röstade på Moderaterna i förra valet intervjuades i Aktuellt samma dag som moderatledaren talade om det brutala i sin politik. Ola gladdes åt det nya jobbet - visst gjorde han det - men sedan sade han: Att det ska ske på bekostnad av de svagare grupperna i samhället tycker jag är rent ut sagt för bedrövligt. Därefter berättade han att han lämnar Moderaterna.
Så här resonerar allt fler, och de vänder sig till oss socialdemokrater.
Vårt alternativ ser ut så här: Vi föreslår att 20 000 personer som har varit arbetslösa en längre tid får möjlighet att utbilda sig till ett nytt yrke där det råder arbetskraftsbrist. Så slår vi två flugor i en smäll; långtidsarbetslösa får jobb och företag får utbildad arbetskraft. Vi öppnar flaskhalsar som riskerar att leda till inflation. Regeringen däremot drar ned på den kvalificerade arbetsmarknadsutbildningen.
Vi vill möta framtiden och globaliseringen med satsningar på utbildning och forskning - 4 500 fler högskoleplatser, 2 miljarder kronor mer till forskning och 600 miljoner kronor till vuxenutbildningen. Regeringen däremot drar ned på antalet högskoleplatser med 3 000. I ett läge där 19-åringarna strömmar ut från gymnasierna och knackar på högskolans dörr drar regeringen ned på antalet högskoleplatser.
Vi vill att Sverige ska ta täten i klimatfrågan - inte komma efter andra länder utan, som sagt, ta täten. Det handlar om ett forsknings- och investeringsprogram på totalt 2 miljarder kronor, klimatinvesteringar i kommunerna samt stöd till hushåll som slutar värma upp sina hus med olja eller som konverterar sina bilar så att de kan köras på annat än vanlig bensin. Regeringen däremot tycker att Sverige inte längre ska gå i täten internationellt.
Vi vill rusta upp Sverige genom bättre kommunikationer. I vår budget lånefinansieras två mycket viktiga infrastrukturprojekt, nämligen Norra länken i Stockholm och Ostlänken i Mellansverige. Det innebär att andra projekt kan realiseras tidigare. Regeringen däremot saknar visioner och konkreta åtgärder i sin infrastrukturpolitik.
Vi vill satsa på välfärden. Bristerna i vården av de psykiskt sjuka måste åtgärdas. Vi föreslår en nationell handlingsplan och 1,4 miljarder kronor mer till psykiatrin. Regeringen däremot anslår sammanlagt 25 miljarder kronor mindre till välfärd och till bättre villkor för pensionärer än vi socialdemokrater anslår för åren 2008-2010.
Vi vill satsa på barnen och ungdomarna. Alla ska ha rätt till kunskap och trygghet, inte bara de med välutbildade eller rika föräldrar. Därför föreslår vi breda satsningar på allt från läxläsning i skolan och satsningar på åtgärder mot ungdomars missbruk till kultursatsningar när det gäller barn och unga. Regeringen däremot låter ungdomar få ännu sämre a-kassa.
För oss socialdemokrater är de här satsningarna viktigare än stora skattesänkningar. Därför ryms de inom kravet på starka offentliga finanser.
Fru talman! Jag sade att det går bra för Sverige. Det har vi all anledning att glädjas åt. Men det gäller att försöka se runt hörnet, för omslaget kan komma snabbt. Det visar inte minst den senaste tidens utveckling.
Den internationella finansiella oron kryper allt närmare Sverige både i finansiella och i reala termer. Starka tecken tyder på att den amerikanska ekonomin bromsar upp. Det tillsammans med dollarfallet påverkar det så exportberoende Sverige. Euroområdet har samtidigt passerat tillväxttoppen.
Vi ser redan nu hur nödvändiga investeringar i näringslivet skjuts på framtiden. Enligt Riksbanken kommer investeringarna att falla från 9,3 procent i år till 2,5 procent år 2009. Hur produktiviteten med den nedgång som nu sker ska kunna öka under åren framöver samtidigt som investeringarna faller så kraftigt har Riksbanken inte lyckats förklara. Risken finns att det inhemska kostnadstrycket är större än vad många tror.
Högre räntor, stramare kreditprövning till följd av den internationella oron, lägre investeringar, fler flaskhalsar, ökad inflation och högre räntor - den onda spiralen är inte omöjlig.
De bistrare tiderna noterar också hushållen. Sedan budgetpropositionen presenterades den 20 september har börsen fallit med över 10 procent. Räntan har höjts och bolånen har blivit dyrare. Samtidigt har det blivit betydligt dyrare att vara arbetslös. Och mycket riktigt: Hushållen signalerar en ökad pessimism inför framtiden.
När lågkonjunkturen väl slår till kommer den moderatledda regeringens politik att på allvar slå igenom. Hundratusentals människor har tvingats lämna a-kassan därför att de inte har råd med de höga avgifterna. Det är då som de kommer att få betala priset för skattesänkningarna i form av ökad otrygghet.
Fru talman! Mot den här bakgrunden behöver Sverige en ny ekonomisk politik - en rättvis, ansvarsfull och modern politik. Sverige behöver inte den orättvisa, omoderna och oansvariga politik som regeringen står för och som skärper motsättningarna i vårt land.
Sverige behöver inte, med Fredrik Reinfeldts eget ordval, hans brutala politik! Jag ber därför att få yrka bifall till Socialdemokraternas reservationer i betänkandet.
(Applåder)