Fru talman! Det betänkande som vi nu diskuterar
behandlar den svenska åkerinäringens konkurrens-
villkor. Genom inträdet i EU har branschens totala
kostnadsbild hamnat i fokus. Risken för utflaggning
av de svenska åkerierna har ökat därför att de svenska
skatterna och avgifterna och restriktionerna för förar-
na inte är likvärdiga med vad som gäller i de när-
maste konkurrentländerna.
Alla de goda förutsättningar som en gång fanns
när man införde olika regler och skatter har delvis
blivit ett hot mot jobben inom åkeribranschen efter
inträdet i EU. Det är därför viktigt att uppmärksamma
vilka konsekvenser det får framöver om vi inte bättre
samordnar den svenska transportpolitiken med politi-
ken i övriga EU-länder.
Ställer vi höga krav på de svenska åkerierna bör vi
i rimlighetens namn även ställa likartade krav på de
utländska åkerier som bedriver näringsverksamhet
inom Sveriges gränser.
Den ökade internationaliseringen medför att kon-
kurrensen från grannländerna ökar, och de utländska
åkerierna ser också en marknad här i Sverige. Pro-
blemet är därför inte enbart utlandstrafiken. Åkerier -
oftast småföretagare - har redan i dag en dålig lön-
samhet, men kommer nu att tvingas till ytterligare
kostnadsreduceringar.
En utredning om åkerinäringens konkurrensförut-
sättningar har utförts på uppdrag av branschen av
Institutet för transportekonomi och logistik vid hög-
skolan i Växjö. I utredningen har man också funnit
belägg för åkerinäringens konkurrensproblem.
Utredningen har ifrågasatts av SIKA. Man bedö-
mer att den svenska åkerinäringen inte har några
egentliga konkurrensproblem.
Regeringen har nu uppdragit åt SIKA att genom-
föra en egen studie av bl.a. kostnadsstrukturen och
konkurrenssituationen. Under tiden kommer de
svenska åkarna att få leva med dagens konkurrens-
villkor. Enligt uppgifter är ca 6 800 åkerier enbilsåke-
rier. Det är alltså ca 55 % av landets åkerier. Låt oss
hoppas att de har den konkurrensförmåga som rege-
ringen tror. Tiden kommer att utvisa hur verkligheten
ser ut.
I Centerpartiet är vi övertygade om att skatterna
måste sänkas. Vi har tidigare också medverkat till
sänkta arbetsgivaravgifter, och vi vill nu gå vidare för
att ytterligare sänka dem. Sverige har en av världens
högsta skatter på arbetskraft. Vi måste därför ha in-
riktningen att nu sänka arbetskraftskostnaderna. Vi
föreslår också att lönesummegränserna höjs till 2
miljoner och för egenföretagare till 300 000 kr. Den
totala sänkningen bör då uppgå till minst åtta pro-
centenheter. Vi vill framför allt minska kostnaderna
för de mindre företagen.
I betänkandet redovisas också att det pågår flera
utredningar. Det skall bl.a. göras en teknisk översyn
av fordonsskattelagen. Det anser vi befogat, därför att
vissa beskattningsområden i dag överkorsar varandra.
Vid utformningen av skatt på bränsle anser vi i
Centerpartiet också att en ökad användning av
biobränslen måste stimuleras. En modern miljöpolitik
bygger på en kombination av olika former av styrme-
del.
Vi gör inte samma bedömning som regeringen,
dvs. att det skulle vara möjligt att ta ut energiskatt på
biodrivmedel från år 2004. Omställningen från fossila
bränslen till biobränslen kan i stället komma att
bromsas upp om regeringen och samarbetspartierna
skattebelägger biobränslen från år 2004.
I reservation nr 1 föreslås regeringen återkomma
till riksdagen med en åtgärdsplan, syftande till kon-
kurrensneutralitet inom åkerinäringen. Där föreslås en
rad åtgärder som vi säkert får anledning att komma
till senare. Jag instämmer i reservation 1.