Fru talman! När det gäller den senare kommenta-
ren av jordbrukspolitiken är jag ändå lite förvånad.
Det låter som om statsministern verkligen tövar där-
för att problemen är så stora, att det kan bli kontra-
produktivt osv. Men hur produktivt är det att vara
passiv i den här frågan egentligen?
Vi vet att vi har motstånd på annat håll. Vi vet att
jordbruksbudgeten är mer än 50 % av EU:s budget.
Det är en stor del. Det måste man även som ordföran-
de vara beredd att ta i och försöka driva, inte minst
mot bakgrund av, som statsministern säger, att vi vill
att den här processen ska gå snabbare. Ordförande-
gruppen har ändå en möjlighet att driva på. Det ingår
väl i ett ordförandeuppdrag. Det kan inte bara vara att
var medlare hela tiden, utan man måste också föra
fram sina egna synpunkter. Jag tycker att statsminis-
tern är lite väl passiv. Jag tar det inte som demonstra-
tionspolitik. Jag accepterar att den koppling som sker
till mul- och klövsjukan inte är den mest lyckosam-
ma.
Slutligen vill jag bara säga lycka till när det gäller
de viktiga förhandlingarna mellan Nord- och Sydko-
rea. Det är en otroligt viktig uppgift.