Fru talman! Jag ska inför kammaren ge en redo-
görelse för Europeiska rådets möte i Stockholm.
De senaste åren har varit ekonomiskt framgångs-
rika för den europeiska unionen. Tillväxten har varit
god, och 2 ½ miljoner nya jobb har skapats. Två
tredjedelar av dessa har gått till kvinnor. Toppmötet i
Stockholm har lagt en bas för hur denna goda ut-
veckling ska förstärkas och hur moderniseringen av
EU:s ekonomi ska drivas vidare. Toppmötet var det
första i en serie av möten där var och en ska förverk-
liga den målsättning som slogs fast i Lissabon, att EU
ska vara den mest konkurrenskraftiga ekonomin i
världen år 2010. I Lissabon lade vi grunden, i Stock-
holm byggde vi den första av tio våningar.
För att nå målet krävs en dubbel ansats, dels att
reformera den europeiska ekonomins funktionssätt,
dels att modernisera den europeiska sociala modellen.
Full enighet rådde om att de övergripande målen
förutsätter dels att unionen och medlemsstaterna
binder sig vid målet om full sysselsättning, dels ett
dynamiskt EU som måste bestå av aktiva välfärds-
stater.
Fyra nya områden har lagts till den dagordning
som vi formade redan i Lissabon. De fyra nya insla-
gen är följande.
Den demografiska utmaningen diskuterades för
första gången ordentligt av stats- och regeringsche-
ferna. Det är centralt att denna fråga kommer in i vårt
långsiktiga arbete. Den demografiska frågan har väl-
diga konsekvenser, delvis naturligtvis statsfinansiellt.
Det handlar om pensionssystemet. Det handlar om
vården av de äldre. Det handlar också om en långsik-
tig tillgång på arbetskraft. Båda dessa perspektiv
måste vi anlägga, och båda dessa pespektiv har vi
diskuterat ifrån i Stockholm. Däri ligger den demo-
grafiska utmaning som unionen står inför.
Vi har också lagt till bioteknikens betydelse för
den europeiska ekonomin, och då har vi inte väjt för
de svåra frågor som finns kopplade till denna teknik
av moraliskt och etiskt slag.
Vi har lagt till en hållbar utveckling och en mil-
jödriven tillväxt. Det är också tillagt till Lissa-
bonstrategin. Den bygger på två balanserande synsätt:
ekonomisk reform och social sammanhållning. Men
ingendera är möjlig utan att vi också har en ekolo-
giskt hållbar utveckling. Därför läggs detta till.
Det fjärde tillägget är viktigt i det pågående arbe-
tet för att utvidga unionen. Beslut har fattats om att
införliva också kandidatländerna i Lissabonstrategins
målsättningar och processer.
Det är dessa fyra tilläg som har gjorts till den
dagordning som lades fast i Lissabon.
Slutsatserna från toppmötet i telegramstil låter
som följer. På det ekonomiska området en ny och
enklare beslutsprocess för att anta gemensamma reg-
ler för finansmarknaderna. Detta får stor betydelse för
genomförandet av en gemensam europeisk marknad
för finansiella tjänster och riskkapital. Här är ett ge-
nombrott som blev möjligt efter det att finansminist-
rarna hade enats om den s.k. Lamfalussyrapporten.
Det gjordes dagen före toppmötet. Det är ett väsent-
ligt steg framåt.
Vi har också på toppmötet enats om målsättningar
för att avreglera de europeiska gas- och elmarknader-
na. Det manifesteras, men inga årtal anges. Det är
ingen hemlighet - det har man kunnat följa i medier-
na - att vi är överens om att detta ska göras, men i
fråga om takten för det skiljer vi oss åt.
Vi kom också överens om att uppmana våra
transport- och telekommunikationsministrar att under
innevarande år anta ett direktiv om ytterligare öpp-
nande av postmarknaderna. Det är inte minst viktigt
för Sverige, som redan har gjort detta. Nu följer EU i
övrigt efter.
Vi var vidare överens om att flygtransporter i Eu-
ropa skulle underlättas genom att etablera ett gemen-
samt europeiskt luftrum. Frågan kommer att tas upp
på nytt i Göteborg. Den utestående frågan är en dis-
kussion mellan Spanien och Storbritannien som är
kopplad till Gibraltarfrågan. Förhoppningsvis finns en
lösning fram vid Göteborgsmötet.
För att främja en fungerande marknad ska sned-
vridande statliga stöd till näringslivet minska. Det ska
ske senast 2003. Också där finns information via
Internet med resultattavlor för att på så sätt visa i
vilken riktning som utvecklingen går.
Vi är också överens om att arbeta för en ny WTO-
runda. Det arbetet intensifieras och återigen slås fast
ökad frihandel och främjande av tillväxt och syssel-
sättning. Vi är också överens om att vi på nationell
nivå ska påskynda lagstiftningen för den inre mark-
naden. Det kan låta som en självklarhet, och i den här
kammaren är det en självklarhet. Vi har implemente-
rat det mesta av den inre marknadens krav i vår egen
nationella lagstiftning. Det har inte skett så i alla
medlemsländer. Före 2003 ska 98 ½ % av det regel-
verk som finns antaget vara implementerat i nationell
lagstiftning.
Vi har kommit överens om att utveckla e-Europe,
främjande av elektronisk handel och dess tillväxtska-
pande effekter. För att det ska ske måste Internet bli
säkrare. En redovisning av sådana åtgärder har vi
beställt. Det kommer att göras under toppmötet i
Göteborg.
Transportministrarna fick i uppdrag att arbeta vi-
dare för att förverkliga det nya satellitnavigerings-
systemet Galileo. Där togs ett steg framåt under detta
toppmöte när kommissionens president Romano
Prodi kunde presentera ett bidrag till finansieringen
från den privata sektorn. Det var ett viktigt framsteg
som gjordes men inte tillräckligt. Det krävs fler och
tydligare åtaganden från den privata sektorn för att
detta ska vara möjligt. Vi kommer tillbaka till den
saken.
Sedan beslutade vi också att ta det andra steget i
moderniseringen av järnvägssektorn. Vi ska genom-
föra den avregleringen före årets slut. Motsvarande
har skett på godstransporter, och det ska nu gälla
också persontransporter.
Det här är i telegramstil några av de ekonomiska
frågor som diskuterades. Därutöver fördes naturligt-
vis en diskussion om det ekonomiska läget i Europa,
som snarast kan sammanfattas på så sätt att vi är
medvetna om att det är en dålig utveckling i USA,
medvetna om en dålig utveckling i Japan och att detta
naturligtvis påverkar Europeiska unionens ekonomis-
ka framtid. Samtidigt som vi är medvetna om detta är
det en tillförsikt inför vår egen förmåga att hantera
den ekonomiska utvecklingen.
Europa står fundamentalt mycket starkt. Det är en
helt ny situation i den europeiska ekonomin. Under-
skottens helvete är borta, inflationen är låg och till-
växten är fortfarande ganska hög, för att inte säga
hög, i många medlemsländer.
Även om det finns internationella signaler som
ger anledning till oro finns det alltså också en funda-
mental styrka i den egna ekonomin som ger anledning
till tillförsikt. I den balansen ska vi naturligtvis vidta
strukturella åtgärder av det slag som jag nyss beskrev
som gör den ekonomiska utvecklingen i Europa säk-
rare och stabilare.
På det sociala området lades ett nytt mål för sys-
selsättningen fast. Det innebär att bland dem som är
över 55 år i EU ska minst 50 % vara sysselsatta år
2010. I dag är det endast 38 % av den gruppen som är
sysselsatta. 50 % är för våra nationella mått en myck-
et blygsam målsättning - vi ligger ju klart över detta.
Men en del andra länder har faktiskt inte en högre
sysselsättningsgrad än 25 %.
Ofta är det i dåliga förtidspensionssystem som
människor hamnar redan i relativt unga år. Det gör
det omöjligt för dem att utveckla sin inkomst. De
hamnar i en socialt svår situation och i ett utanför-
skap. Att höja sysselsättningsgraden och ge männi-
skor tillfälle att vara kvar i arbetet en längre tid är
alltså inte bara en viktig ekonomisk fråga - det är
också en viktig social fråga. Det är en viktig fråga
utifrån människors rätt till ett rikt liv.
Vi etablerade ett nytt delmål till 2005 för den all-
männa sysselsättningsgraden. Den ska vara 67 %, och
för kvinnor 57 %.
Till 2002 ska gemensamma mått etableras för att
länderna i EU ska kunna jämföra tillgång till barnom-
sorg. Motsvarande mått ska sättas upp för omsorg av
äldre. På vårt nyspråk, eller det språk som används
ofta, blir det benchmarking. Man jämför alltså län-
derna och hur de presterar exempelvis när det gäller
barnomsorg.
Detta säger också någonting om i vilken riktning
som Europa går. Det är intressant att det är den här
typen av jämförelser som vi nu diskuterar. Det är en
annan union än den vi såg för fem sex år sedan. Om
jag då skulle ha sagt att vi skulle ha benchmarking
omkring barnomsorg, och sysselsättningsmål för att
höja människors livskvalitet så skulle det ha varit
någonting som hade avvisats. Då var det enbart den
strukturella ekonomiska diskussionen som gällde.
På jämställdhetsområdet har vi beslutat om ett
ökat tryck för att utplåna löneskillnaderna mellan
kvinnor och män genom att även där ta fram gemen-
samma mått. På jämställdhetsområdet har vi dess-
utom beslutat om en skärpning av likabehandlingsdi-
rektivet redan under detta år.
Kvaliteten i arbetet ska främjas genom att åtgärder
för att förbättra arbetsmiljön ska vidtas. Man ska öka
kompetensutvecklingen, stärka jämställdheten och
förbättra arbetsorganisationen. Gemensamma mått för
kvaliteten i arbetet ska tas fram redan i höst av det
belgiska ordförandeskapet.
Detta är också väldigt viktigt. När vi talar om att
människor ska ha möjlighet att vara kvar längre i
arbetet handlar det nämligen inte bara om ett önske-
tänkande, utan det handlar i allra högsta grad också
om en reformering av Europas arbetsplatser. En del
människor tvingas lämna arbetslivet i förtid därför att
det är för hårt och för krävande. Då missar man
mycket av den kompetens som de kan bidra med.
Det handlar om att utveckla arbetsplatserna. Hur
ska det gå till? Här finns jämställdheten, mångfalden,
arbetsorganisationen och kompetensutvecklingen -
allt sådant som vi är vana vid att diskutera. Nu blir det
också målsättningar för detta, utvecklade av det bel-
giska ordförandeskapet under hösten.
Handikappades deltagande i arbetslivet ska främ-
jas. Även för det ska gemensamma mått tas fram
under detta år.
En första avstämning av arbetet för att främja
långsiktigt hållbara pensionssystem i Europa ska ske
under toppmötet i Göteborg. Möjligen har vi redan
gjort någonting i vårt land som andra tycker är intres-
sant, även om vi naturligtvis ska ha respekt för att
man i varje land kommer att utveckla sin ansats kring
hur pensionssystemen ska hanteras. Vi har gjort nå-
gonting väldigt svårt när vi har reformerat det svens-
ka pensionssystemet. Det är någonting som många
naturligtvis diskuterar att göra, och även kommer att
tvingas att göra på grund av den demografiska ut-
vecklingen.
När det gäller de utrikespolitiska frågorna förde vi
först diskussioner med president Putin som rörde sig
på två plan. Delvis handlade det om politisk utveck-
ling, där vi naturligtvis återupprepade vår oro över
utvecklingen i Tjetjenien och underströk vikten av att
ett partnerskap mellan EU och Ryssland måste bygga
på delade gemensamma värderingar om hur ett öppet
demokratiskt samhälle fungerar.
I den ekonomiska reformkatalogen finns det en
öppning för Ryssland vad gäller EIB-finansierad
utlåning, framför allt för miljöprojekt. Det kommer
att betyda mycket för miljön, inte minst i Östersjöom-
rådet.
Vi underströk också vår beredskap att vara en nä-
ra allierad med Ryssland i dess förberedelser för ett
WTO-medlemskap. Vi ska ge allt stöd vi kan. Däri
ligger också att lösa gamla handelskonflikter som
ligger oss emellan. Ett exempel på en sådan är de
transsibiriska överflygningstillstånden.
Vi diskuterade också det inkommande jubileet i
Sankt Petersburg.
Vi fick även tillfälle att lyssna till den ryske presi-
dentens egen analys av situationen såväl i sitt eget
land som på Balkan.
Det var intressant att det var i gruppen av 15 som
vi förde dialogen. Det är också principiellt viktigt att
erinra sig att det också blir i gruppen av 15 som vi
senare under året kommer att ha en överläggning med
USA:s president George Bush i anslutning till Göte-
borgstoppmötet.
Vi förde också en ingående diskussion under det
utrikespolitiska avsnittet om situationen i FYROM,
the former Yugoslav Republic of Macedonia. Vi fick
även tillfälle att lyssna till dess president Trajkovski.
Vi underströk oerhört noggrant den europeiska unio-
nens solidaritet, men också våra krav på en politik
som samlar hela befolkningen och tar hänsyn också
till den albanska minoritetens rättigheter och sociala
situation.
Vi diskuterade också situationen i Mellanöstern.
Det resulterade i ett uppdrag till Javier Solana, den
höge representanten, att för unionens räkning under-
söka vilka möjligheter unionen har att spela en akti-
vare roll i regionen. Unionen ska inte söka en roll,
men spela en aktivare roll - särskilt om en sådan
efterlyses. Hur ser vi gemensamt i gruppen av 15 på
utvecklingen i denna region? Jag vill påstå att det
också finns all anledning och är hög tid för unionen
att göra en grundläggande politisk positionsbestäm-
ning.
Vi diskuterade även utvecklingen på den koreans-
ka halvön. Jag fick uppdraget av mina kolleger att för
unionens räkning resa till Korea, såväl till nord som
till syd, för att där uttrycka unionens stöd för en fort-
satt avspänning av relationerna mellan dessa både
länder. Jag ska också föra samtal med såväl nord-
som sydsidan omkring ekonomisk utveckling och
mänskliga rättigheter, och göra det i förvissning om
att dessa samtal sker på högsta möjliga politiska nivå
och att de sker mot bakgrund av att båda sidor är
intresserade av att fortsätta den process som har på-
börjats.
Vi hade också vid vårt toppmöte tillfälle att dis-
kutera situationen i Kyotoförhandlingarna. Det gjor-
des naturligtvis mot bakgrund av den nyligen inträf-
fade utvecklingen i USA. Vi uttryckte vår stora oro
över den och tog initiativet, inte bara från min och
Prodis sida att sända ett brev, utan också att på topp-
mötet anta ett uttalande där vi sade att dessa förhand-
lingar snarast möjligt måste komma i gång igen.
För att undersöka förutsättningarna för detta och
för att driva på det kommer statsrådet Kjell Larsson i
kommande vecka att göra en turné till de länder som
är särskilt strategiska i sammanhanget. Det blir såväl
USA som, vad jag vet, Korea och några andra. Jag
tror också att han ska till Teheran. Det blir en global
turné för att på så sätt få fart på dessa förhandlingar
igen.
Vi hade naturligtvis också en diskussion om jord-
bruksfrågorna. Det var som jag förutsett en diskus-
sion som inte gick in i substans, eftersom det inte
fanns några förutsättningar för det. Det var en diskus-
sion som stannade vid att uttrycka solidaritet med de
som är drabbade, förtroende för de myndigheter som
agerar och förtroende för våra jordbruksministrar. Det
var också en erinran om att de finansiella perspekti-
ven, eller enklare uttryckt vår budget, i detta sam-
manhang är låsta. Det finns inga ytterligare resurser
att hämta.
Det var nödvändigt att göra den deklarationen,
men den var kort. Den kom på inget sätt att vara det
som dominerade mötets diskussioner. De kom att
koncentrera sig på de två områden som var förutsatt
från början: å ena sidan ekonomisk reform och mo-
dernisering av Europa samt socialt ansvar med mil-
jömässiga inslag och å andra sidan de utrikespolitiska
relationerna.
Fru talman! Detta är i korthet vad jag uppfattade
avhandlade sig i Stockholm under den om inte helg så
början till weekend som vi såg i förra veckan. Sedan
kan andra ha haft en annan bild av det. Från den be-
gränsade utsiktspunkt jag hade vid kortändan av bor-
det var det detta som ändock tilldrog sig. Tack så
mycket.