Fru talman! Sverige har skakats av allvarliga
våldsdåd under de senaste åren. Våld berör oss alla,
och det skakar om. Debatten om våld styrs av våra
innersta känslor. Vi kan aldrig acceptera våld som en
naturlig företeelse i vårt samhälle. Jag tackar kds för
att ha tagit initiativet till detta meningsutbyte.
Låt mig som grund för detta meningsutbyte lägga
några aktuella fakta om våldet och dess bakgrund på
bordet. Trots att den totala brottsligheten har minskat
sedan 1991 ökar antalet våldsbrott. Ökningen var
dock mindre än tidigare år.
Det grova våldet förändras. Trots uppmärksam-
made fall av dödligt våld under 1994 minskade det
dödliga våldet jämfört med året innan. I gengäld öka-
de antalet försök till mord och dråp.
Det som är klart oroande är att antalet grova
våldsbrott med användning av skjutvapen ökade kraf-
tigt. Även om det vanligaste vapnet är kniv förekom
skjutvapen i ungefär vart femte fall av dödligt våld.
Anmälningarna om grov misshandel minskade
däremot under förra året. Det gäller såväl drabbade
kvinnor som män. Det gäller dock inte barn. Den
grova misshandeln av barn under 14 år fortsätter att
öka.
Det grova gatuvåldet, dvs. grov misshandel utom-
hus utförd av någon obekant till offret, visar en klar
minskning. Det gäller såväl vuxna som barn. Däremot
ökar mindre allvarlig misshandel utomhus av obekan-
ta.
Det är således en allvarlig bild statistiken ger,
även om bilden är något blandad. Det mycket grova
våldet minskar, medan mindre allvarlig misshandel
ökar.
När det gäller våldets utövare vet vi att de flesta
våldsbrott begås av personer som är kända för brotts-
lighet av olika slag. En stor del är drogmissbrukare.
Unga män står för den större delen av allt våld, sär-
skilt gatuvåldet. Våldet i hemmen utövas som regel av
äldre gärningsmän.
Vi vet att orsakerna till våldet är komplicerade
och sammansatta. Under de senaste 25 åren har sam-
hället förändrats dramatiskt. Normer, moral och lev-
nadsregler är inte längre givna av auktoriteter. Både
kyrkan och skolan har förlorat i betydelse. Famil-
jestrukturerna har förändrats.
I brist på alternativ och omsorg från vuxenvärlden
skapar vissa ungdomsgrupper egna normer, regler och
sociala strukturer. I några grupperingar blir struktu-
rerna alltmer organiserade och slutna. Gängen tar
över familjens och skolans roll som normbildare.
Stora klyftor mellan människor tenderar att leda
till våld. Segregation är kanske det enskilt största
problemet när det gäller dagens våldsbrottslighet. I
dag sker en alarmerande uppdelning i många förorter,
där rika och fattiga, svenskar och invandrare lever
helt åtskilda. Utanförskap och bristande integration i
skolor och bostadsområden ökar väsentligt riskerna
för våld. Denna delning ger näring till subkulturer
med missbruk och kriminellt beteende.
Även arbetslösheten skapar utanförskap och
orättvisa klyftor mellan människor.
Brottsligheten påbörjas som regel i väldigt unga
år. För att hindra en brottslig utveckling krävs sam-
verkan mellan familjen och myndigheter, men också
snabba reaktioner från samhället när brott begås.
Själva situationen kan även den spela en stor roll
för våldsbrotten. Nöjeslivets utveckling har betydelse.
Antalet vapen ökar stadigt. I dag finns det över 3
miljoner legala handeldvapen i Sverige. Polisen upp-
skattar att det finns omkring 30 000 illegala skjutva-
pen i landet.
Alkohol och droger är kanske inte en direkt orsak
till våldet, men drogerna är ofta den faktor som utlö-
ser våldet. Tre av fyra våldsbrott begås av berusade
gärningsmän.
Alkohol förekommer bland allt yngre personer.
Alkoholkonsumtionen har klart ökat sedan 1980-talet.
Även narkotikamissbruk bland unga ökar igen.
Det här är något av bakgrunden till samhällets ab-
solut viktigaste uppgift, nämligen att upprätthålla
respekten för människors liv och säkerhet. Den visar
på bredden och djupet i kampen mot våldet i samhäl-
let.
Sedan slutet av 1980-talet har en rad åtgärder
vidtagits för att motverka våldet i samhället. Insatser-
na har innefattat förebyggande åtgärder, straffskärp-
ningar, förbättringar av det rättsliga förfarandet och
ett bättre stöd till dem som drabbas av våldet. Men
det är inte tillräckligt.
Det behövs en samling mot våldet, och det behövs
en samlad politik mot våldet, en politik som spänner
över alla områden och ser till helheten och inte enbart
detaljerna. Detta angavs redan i regeringsförklaringen
i höstas.
En särskild statsrådsgrupp har bildats i regerings-
kansliet. Den har till uppgift att samordna regeringens
arbete mot våldet. Regeringen kommer inom kort att
presentera pågående och planerade åtgärder mot vål-
det. Låt mig här endast kort nämna några.
Att ge barn och ungdomar en trygg och bra start
på livet utan droger är ett långsiktigt sätt att motverka
våldet. Utredningen Levnadsvillkor i storstadsområ-
den skall föreslå och initiera åtgärder som kan skapa
bättre förutsättningar för bostadsområdena i storstä-
derna. Barn och ungdomars levnadsvillkor och sko-
lans roll i samhället kommer särskilt att belysas.
Ungdomars uppväxt- och etableringsvillkor skall
analyseras och redovisas av Ungdomsstyrelsen senast
under 1996. Analysen skall också utvärdera hur de
offentliga systemen utvecklar och stöder ungdomars
villkor.
Folkhälsoinstitutet i samverkan med Socialstyrel-
sen har fått i uppdrag från regeringen att följa och
dokumentera hur långvarig arbetslöshet påverkar
ungdomars sociala anpassning och hälsotillstånd. En
första översikt presenteras under 1995.
Ungdomsstyrelsen fördelar årligen 100 miljoner
kronor i stöd till olika ungdomsorganisationer. Dess-
utom delar Allmänna arvsfonden ut mellan 40 och 50
miljoner kronor i projektstöd. I framtiden kommer de
insatser som motverkar mobbning, våld och missbruk
att ses som särskilt angelägna. Även lokala projekt
som sprider kunskap och motverkar rasism och främ-
lingsfientlighet prioriteras.
Polisen genomför inom ramen för den nya närpo-
lisverksamheten en mängd lokala projekt som riktar
sig till ungdomar. Det rör sig bl.a. om projekt mot
anabola steroider, med fadderverksamhet och utbild-
ning av goda föredömen och undervisning i lag och
rätt.
För att särskilt minska alkoholkonsumtionen avsät-
ter regeringen 75 miljoner kronor till olika åtgärder.
Det drogförebyggande arbetet bland barn och ungdo-
mar skall prioriteras ytterligare.
Regeringen har gett en grupp med forskare i upp-
drag att sammanställa kunskaper inom olika forsk-
ningsområden för att utifrån detta bättre kunna analy-
sera ungdomars drogmissbruk, asocialitet och vålds-
benägenhet.
Ett barnperspektiv inom individ- och familjeom-
sorgens arbete med barn och barnfamiljer som far illa
utvecklas också av Socialstyrelsen.
Ett primärt mål i regeringens politik är att skapa
samma förutsättningar för invandrare som för den
övriga befolkningen. Regeringen har avsatt 125 mil-
joner kronor för särskilda insatser i invandrartäta
bostadsområden. En särskild kommitté har tillsatts för
att underlätta arbetet med invandrarnas integration.
För att komma till rätta med gatuvåld på lång sikt
krävs förebyggande åtgärder av olika slag. En under-
sökning har gjorts om de kriminella ungdomsgängen i
Sverige. Gängen har under en längre tid framstått som
en rekryteringsbas för fortsatt grövre brottslighet och
yrkeskriminalitet. För att motverka detta kommer
polisen att presentera en strategi under 1995.
Nya regler om handläggning av mål och ärenden
hos polis, hos åklagare och i domstol där ungdomar
misstänks för brott har trätt i kraft under 1995. Målen
skall handläggas av personer som är speciellt kunniga
och erfarna när det gäller just ungdomar. Även vård-
nadshavarna eller andra vuxnas ansvar för dem som är
under 18 år betonas.
Inom området knivar och vapen förbereds en
mängd åtgärder. En särskild utredare skall lägga fram
förslag i syfte att minska våldsbrottsligheten. Utreda-
ren skall vara klar med sitt arbete under 1996.
För kommande år har regeringen avsatt 105 miljo-
ner kronor för en kraftfull insats på polisens två hu-
vudlinjer. Avsikten är att förebygga många våldsbrott
genom närpolisverksamheten. När våldsbrotten ändå
sker skall polisen stå bättre rustad att klara upp brot-
ten.
Det här är bara ett litet axplock ur det som faktiskt
görs och händer i kampen mot utslagning, brott och
våld. En samlad redovisning kommer från regeringen
inom kort.
Regering och riksdag kan ge uppdrag till myndig-
heter, fördela resurser och stifta lagar. Men våldet kan
inte bekämpas bara genom myndigheter och lagar.
Var och en av oss här och varje vuxen individ i vårt
land har ett eget personligt ansvar att agera mot vål-
det.
Ytterst är det enskilda människors engagemang
och tydliga ställningstaganden som kan vinna mot
våldet. Vuxna måste hävda hänsyn och respekt för
andra människor. Det är vårt ansvar att föra detta arv
vidare till våra barn.