Fru talman! Den finansiella kris som började i USA spred sig snabbt till andra länder och utvecklades till en global finansiell kris.
Finanskrisen har följts av en kraftig nedgång i efterfrågan i världsekonomin. För en liten öppen ekonomi som den svenska, som är finansiellt integrerad och väldigt beroende av handel med omvärlden, får det stora direkta konsekvenser.
Men i rådande lågkonjunktur och finansoro har Sverige ändå ett starkt utgångsläge. Genom att alliansen har bedrivit en ansvarsfull ekonomisk politik där många åtgärder ändå har genomförts står Sverige starkt rustat. Därigenom har vi en beredskap för att kunna möta en svagare utveckling.
Sverige har goda förutsättningar för framgångsrikt företagande. Vi har storföretag såsom Ikea och H & M, sprungna ur kreativa personers egen kraft. Men vi har också små vassa företag, ofta med hög teknologisk kompetens, som är den dominerande arbetsgivaren på orten.
Vårt land har en välutbildad befolkning, och vi tar snabbt till oss teknik. Näringslivet visar på uppfinningsrikedom och en bred verksamhet inom forskning och utveckling.
När det gäller detta betänkande vill jag kommentera delar av det tillkännagivande som s, v och mp begär angående företagsfrämjande åtgärder.
Fyra av fem företagare har haft likviditetsproblem under de senaste tre månaderna. Störst är problemet bland de medelstora företagen. De får då svårigheter att betala de löpande räkningarna. Många försöker lösa problemen med att skjuta upp betalningar, ta banklån eller använda sig av factoring. Bland småföretagarna är det också vanligt att ägaren går in med privata medel i företaget samt att man sänker sin egen lön.
Krisen har orsakat en betydande kreditåtstramning som drabbat många företag. Bankernas kreditförluster har ökat, och utlåningen har minskat.
Regeringen har genomfört snabba åtgärder för att skapa stabilitet på finansmarknaden. Riksbanken och Riksgälden agerade snabbt, och Finansinspektionen har också fått extra resurser för att bevaka företagens och hushållens intressen. Insatserna görs i samverkan med EU:s gemensamt utarbetade stabilitetsplan. Den finansiella krisen är global. Det kräver samarbete över gränserna.
I januari infördes möjligheten för företag att få uppskov med betalningen av arbetsgivaravgifter och preliminärskatter för två månader under 2009, detta för att minska företagens problem med likviditet som uppstår när de inte kan få lån på normala villkor eller betalningarna uteblir.
För att på ett effektivt sätt trygga både små och stora företags behov av krediter har regeringen tillfört 3 miljarder till Svensk Exportkredit samt ytterligare 2 miljarder till Almi Företagspartner.
För att förbättra för småföretagen har regeringen höjt Almis mikrolån från 100 000 till 250 000 kronor. I en tid där företagen har svårt att få lån och stöd är Almis marknadskompletterande roll viktigare än någonsin. Det är dock viktigt att statens insatser, långsiktigt och som helhet, inte skapar undanträngningar av privata aktörer.
Tillgången på riskkapital bör i första hand stimuleras genom förbättrade villkor för privat kapitalbildning. Nystartsföretag i alla delar av landet, små innovationsföretag likväl som svenska multinationella företag, gynnas av en bättre kapitalförsörjning. Att det är viktigt accentueras i krisen, men det är en viktig fråga för skapandet av ett långsiktigt gott företagsklimat.
Slopad förmögenhetsskatt förbättrar för de mindre företagens kapitalförsörjning. Den bidrar till ökad tillgång på riskkapital för små och medelstora företag men innebär också att till exempel etablerade entreprenörer som satsar kapital i nya idéer bidrar med kompetens som kan vara bra för utvecklingen av det nya företaget.
Förmögenhetsskatten avskaffades den 1 januari 2007. Den betraktades som godtycklig med många undantag, vilket skapade kryphål och uppmuntrade till skatteplanering. Förmögenheter placerades utomlands i stället för att användas i Sverige.
Nu vill Socialdemokraterna återigen försvåra för företagen genom sitt förslag om återinförande av förmögenhetsskatten. När de svenska små och medelstora företagen kan få problem med upplåning föreslår Socialdemokraterna en politik som leder till kapitalflykt och som direkt skadar företagen. Kritiken mot detta förslag har varit skarp och omfattande.
Alliansregeringen har också gjort andra omfattande insatser för att möta lågkonjunkturen och den globala finanskrisen. Särskilda insatser på 28 miljarder kronor har riktats specifikt mot fordonsindustrin med syftet att skapa förutsättningar för en framgångsrik framtida svensk fordonsindustri, att kunna hantera en förvärrad fordonskris och möjliggöra en utveckling av grön teknik.
Alliansen har gjort stora generella insatser för att underlätta för företagande men också specifika åtgärder för olika grupper av företagare. Jag tänker då främst på kvinnors företagande, företagare med utländsk bakgrund och socialt företagande.
Ett exempel är en ny lag för att underlätta för dem med bara en eller ett fåtal uppdragsgivare att få F-skatt, som trädde i kraft vid årsskiftet.
Detta är bra till exempel för kvinnor i offentlig sektor som vill ta steget att starta eget inom vårdsektorn där man ofta bara har en uppdragsgivare i form av landstinget.
Mer om kvinnors företagande samt delar av övriga FoU-frågor kommer i senare anföranden.
Alliansen vill att entreprenörskap ska vara en naturlig del av utbildningen och lyftas fram i styrdokument i både grund- och gymnasieskolan. Först då kan det komma naturligt att vilja bli företagare.
En mer konkret politisk uppgift ligger i att introducera företagande som ett lika naturligt val som anställning för alla skolelever tidigt och konkret. Ung Företagsamhet är exempelvis en verksamhet som bidragit till att väcka intresset för företagande. Ett betydande antal unga människor får under sin gymnasietid pröva på att bedriva en riktig näringsverksamhet.
Entreprenörskap bör även återfinnas i senare utbildning. Inom högre utbildningar liksom den nya yrkeshögskolan bör möjligheten att förbereda eleverna för att driva företag förbättras genom praktiska kurser i företagskunskap. Särskilt utbildningar som ger jobb inom den offentliga sektorn bör bli mer entreprenöriella.
Behovet av ökade kunskaper hos lärarkåren om företagande och entreprenörskap bör beaktas även vid till exempel utformningen av den nya lärarutbildningen. Samspelet mellan näringsliv och akademi behöver också öka genom praktik och utbyte.
Det ligger därutöver en tydlig politisk uppgift i att verka för att goda attityder till företagande som företeelse och som livsval återfinns hos den offentliga förvaltningen, främst hos tjänstemän vid Arbetsförmedlingen och Skatteverket.
Låt mig övergå till att tala om turism. Riksdagen beslutar om att avsätta 110 miljoner för 2009 till turistfrämjande, vilket innebär en ökning med 10 miljoner för 2009 och för 2010.
Turism är en viktig del av företagandet. Det kan innebära uthyrning av stugor på landsbygden, stora turistanläggningar i Åre såväl som stora idrotts- eller kulturevenemang i till exempel Göteborg.
Regeringen gör en satsning för att främja turistnäringen inom ramen för Sveriges landsbygdsprogram, där under åren 2007-2013 det avsätts 700 miljoner kronor för att främja och utveckla turistnäringen på landsbygden. I landsbygdsprogrammet som hanteras av Jordbruksdepartementet kan insatser till företag vara investeringsstöd, till exempel för byggande av övernattningsstugor, och stöd till inköp av extern kunskap och tjänster.
Inom Regeringskansliet har det under hösten 2008 bedrivits ett arbete rörande internationella evenemang i en intern arbetsgrupp med representanter från Kulturdepartementet, Näringsdepartementet, Visit Sweden, Nutek och Riksidrottsförbundet.
I den proposition om statens stöd till idrotten som Kulturdepartementet avlämnade i februari berörs frågan om stöd till internationella idrottsevenemang i ett särskilt avsnitt. Regeringen gör där bedömningen att det är viktigt att främja internationella idrottsevenemang arrangerade i Sverige, särskilt sådana evenemang som bidrar till att idrottsliga och andra positiva värden uppstår.
Regeringen anser att ett långsiktigt strategiskt samarbete mellan staten, idrottsorganisationer och på sikt kommunerna, turistnäringen och andra intressenter bör inledas för att bygga upp en nationell kompetens. Avsikten är att samarbetet ska vara ett stöd för främst idrottens organisationer inför och under en kandidatur för att få internationella evenemang till Sverige. Regeringen bedömer att frågan behöver beredas vidare och avser därför att återkomma.
Fru talman! Alliansregeringen är inte passiv. Sveriges utveckling och välstånd bygger på att utveckla människors kreativitet, vilja och skaparlust, inte på hur stort statligt ekonomiskt stöd man får. Det måste finnas utrymme för människors egen initiativkraft.
Alliansregeringens förslag syftar därför till att fler ska våga tro på sina idéer och omsätta dem i praktiken, antingen genom att starta företag eller genom att investera i redan existerande företag. På så sätt skapas arbete och välfärd för oss alla.
Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på motionerna.