Fru talman! De motioner som vi nu ska debattera och diskutera tillkom före den finansiella krisen. Givetvis hade också våra motioner sett annorlunda ut, som Börje Vestlund sade tidigare, om vi hade haft facit i hand. Vi har också väckt ett flertal motioner som har bäring på nutid, alltså om insatser som är av tillfällig karaktär och som skulle ha betydelse för företagandet och jobbtillväxten i Sverige. Däremot är de motioner som vi hänvisar till här, som handlar om kvinnligt företagande, social ekonomi och forskning och utveckling, av den karaktären att de har betydelse även för hur framtiden kommer att se ut inom de områdena.
Utskottet har i sitt svar hänvisat till två utredningar. Man tar alltså inte ställning. Man har ingen åsikt. Jag tycker att det är synd. Här hade det funnits en möjlighet för utskottets majoritet att uttrycka en form av åsikt i frågor som berör forskning och utveckling, kvinnors företagande och social ekonomi. Ni har haft chansen och har chansen att också göra det här i debatten.
Om man tittar på de grundförutsättningar som behövs för att man ska ha en jobbtillväxt i Sverige kan man se att inom en rad områden är de insatser som regeringen har gjort för små och i vissa fall helt misslyckade.
Tillgången på kapital är helt avgörande för företagsutveckling. De tillfälliga resursförstärkningar som har gjorts av regeringen har vi stött. Men när det gäller tillgången på riskkapital, framför allt för forskning och utveckling, och att gå från uppfinning till kommersialisering har regeringen inte tagit de initiativ som man borde ha gjort enligt de motioner som bland annat Vänsterpartiet har väckt.
Ett exempel på ett sådant förslag är ett skatteincitament för små och medelstora företag när det gäller forskning och utveckling, en kreditering på skattekontot. Det finns i övriga Europa, och det har visat sig ha väldigt bra resultat. Det gör också att man stimulerar forskning och utveckling i små och medelstora företag.
Jag kan för mitt liv inte förstå varför regeringen inte lyssnar och ser på vad andra länder gör. Man behöver ju inte lyssna på Vänsterpartiet - det gör man inte - men man kan åtminstone ta intryck av vad andra länder gör och se vilka effekter det får. Risken är att små och medelstora företag flyttar sin verksamhet till andra länder där man har den typen av skattelättnader. Det vore väldigt besvärande.
Om man tittar på varför det här är så allvarligt, och tittar på effekterna av det som händer och sker i Sverige, ser man att vi är väldigt duktiga på uppfinningar. Men om man gör en internationell jämförelse och tittar på vad vi får ut i form av nya varor och tjänster ser vi att resultatet är magert. Det behövs riskkapital, i den bemärkelsen att det går från uppfinning till demonstrationsanläggningar eller till att utveckla tjänsterna ytterligare för att man ska kunna kommersialisera varan eller tjänsten.
Det här är en politik som regeringen totalt har glömt bort. Det är grundfundamentet för att utveckla nya företag som ger nya jobb.
Om vi tittar närmare på kvinnors företagande är det intressant att läsa vad Nutek skriver och Nuteks statistik. Man kan konstatera att mottagarna av stöd - de befintliga stödformer som finns - är i största utsträckningen män. Det är mäns företagande som får stödet. Det är stor skillnad. Om man tittar på Vinnovas program, de regionala investeringsstöden eller den regionala såddfinansieringen kan man se att mellan 7 och 11 procent av dem som får stöd är kvinnor, och resten är män.
Den fråga som man måste ställa sig är: Vad kan det bero på? Är det så att kvinnors företagande och verksamhet är av sådan art att de inte passar in i programmen? Eller beror det på brister i kunskap hos dem som sitter och utformar programmen och ska ge stöd?
Vad som skulle behövas här är, tror jag, en förbättrad rådgivningssituation för dem som är rådgivare för kvinnors företagande. Vi ska komma ihåg att kvinnor framför allt finns inom tjänstesektorn, och det är en verksamhet som nu har stor potential att växa. Men det behövs också kunskaper om nätverksbyggande för kvinnor. Män har oftast detta i kluster - fordonskluster, träkluster och så vidare. Det finns en möjlighet att mer stimulera den delen av kvinnors företagande, men här säger man också nej eller rättare sagt ingenting. Det är nästan värre att utskottets majoritet inte har någon uppfattning i den frågan.
Det handlar också om kvinnliga uppfinningar och det nätverk som finns inom Svenska Uppfinnarföreningen. Här behövs också stöd och hjälp för att de ska få en chans att utvecklas på samma villkor som män. Detta är ju ett resultat av att kvinnors företagande inte har setts och inte ses med samma allvar som mäns företagande.
Riksdagen har här möjligheten att utforma lagar och regelverk så att man underlättar för kvinnligt företagande. Det finns en möjlighet att göra det. Tyvärr får jag än en gång konstatera att ni passar i den här frågan genom att ni väntar in utredningarna.
Ni borde åtminstone kunna ha en uppfattning om huruvida detta är viktigt eller inte. Vi har ju gemensamt tagit ett utskottsinitiativ när det gäller finansieringsmöjligheter för kvinnligt företagande. Ni borde åtminstone ha en uppfattning om vart detta ska peka och inte bara vänta in kommande utredningar.
Fru talman! Socialekonomi är egentligen en del av den kooperativa rörelsen i Sverige. Man brukar prata om att det finns åtminstone fyra typer av kooperativ i Sverige. Det är producentkooperativ, som finns företrädesvis inom jordbruket, konsumentkooperativ, som Konsum och HSB, brukarkooperativ, som oftast finns som daghem eller skolor som ett sätt att lösa skolproblemen i glesbygder, men det finns också något som kallas sociala kooperativ. De har utvecklats som en möjlighet för människor som står väldigt långt från arbetsmarknaden.
Men de sociala kooperativen har också problem i försörjningshänseende och inom upphandlingsområdena, och det bör regeringen ta initiativ till att se över och komma med förslag om hur man underlättar för sociala kooperativ i upphandling. Det handlar om konkurrenslagen med flera lagar. Dessa problem gör att de människor som finns i de sociala kooperativen oftast går in och ut beroende på hur det ser ut med resurser. Det blir ingen stabilitet.
Det finns många goda exempel på sociala kooperativ i Sverige, inte minst i Värmland, som uppvisar väldigt bra resultat också genom att de som arbetar där efter ett tag kommer ut på den öppna arbetsmarknaden. Med tanke på resultaten av detta borde regeringen visa framfötterna på ett annat sätt.
Avslutningsvis har vi turistnäringen. Jag ska fatta mig väldigt kort här. Vi kan konstatera att besöksnäringen har en mycket större potential än vad resultatet visar så långt. Det beror också på att det behövs ytterligare stimulanser i det hela. Vi har tidigare från Vänsterpartiet i våra budgetmotioner tillskjutit pengar, och vi ligger väl på ungefär samma nivå som regeringen, så det är inte det som är problemet. Här handlar det om att se möjligheterna - de möjligheter som finns i hela landet. Det är det som är så bra med besöksnäringen. Det kanske behövs ett nationellt program när det gäller besöksnäringen.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 2 och 4.