Herr talman! Rymdindustrin växer runt om i världen. Samarbeten mellan olika länder ökar. Det är en viktig marknad för svensk industri att delta aktivt i. Rymden har unika möjligheter att bidra med kunskap för att möta olika samhällsutvecklingar. Den rymdtekniska utvecklingen ger nya möjligheter att bidra med kunskap om bland annat förändringar i klimat och miljö. Satellitdata från rymden tillåter oss att följa förändringar på jorden eller analysera processer i atmosfären. Telekommunikationer, navigering och medicinsk forskning är andra exempel på områden som är beroende av rymdindustrin.
Rymdindustrin är en högteknologisk industri som väl passar in i vår svenska teknologi. Sverige har genom sin spetskompetens inom den kraftigt växande infrastrukturen i rymden goda förutsättningar för framtida expansion inom rymdområdet.
Ett genomgående inslag är den snabba förändringen inom rymdindustrin. Vi behöver formulera en tydlig svensk rymdpolicy. Rymdforskning och rymdteknik är viktiga för Sverige i framtiden.
Svensk rymdindustri har varit i toppklass vad gäller produktion av högklassiga satelliter till en billig kostnad. Vi är mycket effektiva på det här området. Satelliten Odin, som varit i drift sedan 2001, byggdes och projekterades att vara i drift i två år. Nu är den åtta år gammal. En ny utveckling ser vi i stället i klimatsatelliten Steam. Steam kan bland annat mäta fuktighet i molnen och vattenånga. Detta ger bättre förutsättningar att med säkerhet kunna mäta förändringar i ozonskiktet.
En annan viktig utveckling är den så kallade Smart-Olev-satelliten. Den kan skickas upp och dockas med en gående satellit som efter dockningen kan styras från Smart-Olev-satelliten och kan fortsätta att cirkulera runt jorden. Smart-Olev är ett samarbete mellan ett flertal olika länder i Europa, men på grund av pengabrist går utvecklingen förmodligen förbi den svenska rymdindustrin.
Herr talman! Rymdbolaget har en stor marknadsandel vad gäller övervakning och styrning av satelliter, bland annat genom Esrange utanför Kiruna. Rymdbolaget har också nyligen köpt USN, Universal Space Network, som har ett antal anläggningar runt om i världen vilka styr och övervakar satelliter. Nyligen fick man också en övervakningsstation på Hawaii.
Det är viktigt att Sverige är med i Esa, European Space Agency, stora rymdsatsningar på framför allt EU:s projekt för global övervakning för miljö och säkerhet som nu byggs upp, GMES, Global Monitoring for Environment and Security, och EU:s projekt för att ersätta det amerikanska navigeringssystemet. Det krävs dock ökade resurser och satsningar från staten kommande år för att Sverige ska kunna delta.
En genomgående justering av rymdpolitiken innebär att Sverige tillsammans med andra länder i det europeiska samarbetet skapar och utvecklar möjligheter för Europa i rymden och att investeringar som görs i rymdforskning kommer till nytta för Europas medborgare. Rymden har unika möjligheter att bidra med kunskap för att möta samhällsutmaningar. Den rymdtekniska utvecklingen skapar nya möjligheter för kunskap om hur vi ska rädda vår miljö. GMES är ett oerhört viktigt system.
Christer Fuglesang genomför nu i juli en ny rymdfärd, som förhoppningsvis kommer att innehålla en vandring utanför rymdstationen - en viktig resa för svensk rymdindustri, inte minst ur PR-synpunkt. Förhoppningsvis ser vi snart ökade resurser till detta så viktiga område för Sverige.
I år är astronomiåret, och intresset för rymden kommer att öka. Luleå tekniska universitet marknadsför i stora annonser sin civilingenjörsutbildning i rymdteknik. Dessutom finns en privat grupp, Månhusets Vänner, som satsar hårt på att popularisera rymdindustrin och rymdforskningen.
När den nuvarande ekonomiska krisen är över finns det förhoppningsvis resurser, och jag är övertygad om att de kommer att satsas från statens sida inom rymdområdet.
I detta anförande instämde Kent Persson (v).