Fru talman! Det finns i dag stor anledning till oro med det ekonomiska läge som vi ser framför oss. I dag har det kommit nya siffror som visar att arbetslösheten riskerar att öka dramatiskt, ända upp till 12 procent. Sådana siffror har vi inte sett sedan 1930-talet. Vi ser hur företagskonkurserna ökar och hur den ekonomiska krisen sprider sig. Samtidigt har vi en regering som står handfallen och inte vill investera mer för att lösa de stora problem som vi ser framför oss, till exempel klimatproblemen, och man vill heller inte öka stödet vare sig till den kommunala offentliga sektorn eller till företagen. Det är inte ett bra sätt att hantera en ekonomisk kris. Konjunkturinstitutet har till exempel uppmanat regeringen att satsa mer på stimulans av ekonomin, men regeringen vill inte lyssna.
Detta påverkar också näringslivet i allra högsta grad, och kanske särskilt de små företagen, som ju är mest drabbade av den ekonomiska nedgången. Vi ser att många företag i dag riskerar att gå i konkurs, inte minst på grund av att de har väldigt svårt att få finansiering när det är finanskris. Bankerna drar åt och vill inte ge lån med samma villkor som tidigare.
Detta oroar oss i Miljöpartiet eftersom vi ser småföretagen som avgörande för att den svenska ekonomin ska stå stark i framtiden. Vi tycker att småföretag ska ges goda möjligheter för att kunna startas och växa. Vi har länge arbetat för att småföretagare ska få minskad regelbörda och sänkta arbetsgivaravgifter. Vi har velat ge stöd till forskning och kunskapsutveckling i mindre företag bland mycket annat.
Samtidigt ser vi hur den moderatledda regeringen i stället för stöd och hjälp har gett skattehöjningar och ökat krångel till företagen. Man har genomfört försämringar för många miljarder kronor per år för företagen. Det är klart att det bekymrar oss mycket. Det är resurser som våra hårt arbetande småföretagare skulle behöva för att utveckla sina företag, speciellt i den kris som vi nu är inne i.
Det är alltså mycket som behöver förbättras i förhållande till hur det är under den nuvarande regeringen för att man ska kunna underlätta för företagen. Jag vill speciellt ta upp två åtgärder som jag tycker att regeringen snabbt borde kunna vidta. Det handlar om mikrolån till företagare och om socialt företagande.
Möjligheten att få tillgång till startkapital måste förbättras, speciellt för små företag. När det nu är kris, arbetslösheten stiger och konkurserna ökar behövs det bättre möjligheter för företag att få tillgång till kapital. Studier har visat att särskilt kvinnliga företagare och företagare med invandrarbakgrund har svårt att få lån av privata finansieringsinstitut.
Det finns i dag möjlighet att söka mikrolån genom Almi. Syftet med mikrolånen är att underlätta och stimulera för startande av företag och att utveckla befintliga företag som har svårt att få sitt kapitalbehov täckt på den vanliga, ordinarie kapitalmarknaden. Mikrolån kan i dag ges upp till 250 000 kronor. Beloppet har nyligen höjts från 100 000 kronor, vilket vi välkomnar.
En viktig fördel gentemot andra låneformer är att det inte behövs någon medfinansiär och att man kan låna till hela kapitalbehovet upp till gränsen 250 000 kronor. Det krävs inte heller några särskilda säkerheter, utan det är i stället möjligheterna i den sökandes affärsidé som avgör om man ska få tillgång till ett sådant mikrolån.
Trots att man har höjt gränsen tycker vi att det finns förbättringar som behöver göras i systemet. Vi tycker att staten borde öka sina anslag för förmedling av mikrolån, så att det finns bättre tillgång när vi nu ser hur behoven hos småföretagen ökar. När vi ser hur utsatta grupper har svårt att få finansiering på den ordinarie marknaden borde man se till att de som hanterar mikrolånen har en särskild kompetens för att kunna bedöma företags idéer, till exempel människor som har sin bakgrund i andra länder.
Fru talman! Det andra området jag vill gå in på rör socialt företagande. När vi nu går in i en tid med dålig ekonomi ser vi att det fortfarande finns stora grupper av människor som inte får arbete. Det kan till exempel handla om funktionshindrade, före detta missbrukare, före detta kriminella, långtidssjuka och andra grupper.
Vi ser socialt företagande som ett alternativ för att integrera de här mest utsatta grupperna i samhället och i arbetslivet. Det här skapar nya arbetstillfällen, och det ökar arbetskraftsutbudet.
År 2007 fanns det ca 150 sociala företag i Sverige. De har vuxit fram oberoende av varandra, och de är ofta väldigt starkt förankrade i de grupper vars behov de tänker tillgodose.
Jag har varit på besök på många arbetsplatser, även på sociala och kooperativa företag. Jag måste säga att det är mycket sällan som man ser en sådan lycka och en sådan stolthet som man kan se hos de sociala företagen.
De som jobbar i de här företagen känner sig ofta väldigt styrkta av att de äntligen kunnat få ett arbete. De har ofta sökt många arbeten och har svårt att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden. Men just genom att de får möjligheten i ett socialt företag känner de att de faktiskt blir accepterade av samhället på ett annat sätt.
Vi ser att det finns ett växande intresse för socialt företagande både i Sverige och internationellt. Vi ser att det finns väldigt många goda exempel och erfarenheter från andra länder, till exempel andra av EU:s medlemsstater.
Men trots att den sociala ekonomin har en lång historia i Sverige och utomlands och att den fyller en väldigt viktig funktion är det sociala företagandet och de förutsättningar som man har för dåligt kända hos många myndigheter, till exempel Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, och hos företagsstödjande aktörer i allmänhet.
Vi ser också att det regelverk som finns i dag tyvärr ofta är för dåligt anpassat till de sociala företagen och deras medarbetare.
Vi har tidigare från Miljöpartiets sida föreslagit att stödet till den sociala ekonomin ska ökas. Det stöd som sker genom Nutek har vi tyckt ska dubbleras, upp till 65 miljoner kronor per år, och det här stödet ska kunna gå både till kooperativa utvecklingscentrum och till annan stödstruktur för sociala företag.
Men vi ser också att det behövs nya insatser för att sprida information, för kunskapsutveckling kring socialt företagande, för samordning och andra aspekter när det gäller socialt företagande.
Jag vill avsluta med att säga att jag står bakom samtliga av Miljöpartiets reservationer, men för tids vinnande vill jag yrka bifall bara till reservation nr 3.