Herr talman! Djupt rörd tackar jag givetvis
utskottets ordförande för dessa fina ord.
Jag kom att tänka på när jag höll mitt första
anförande här i riksdagen för tolv år sedan. Jag
tänkte på Antoine de Saint-Exupéry. Han har
skrivit en liten förtjusande bok som heter Le petit
prince, Den lille prinsen. Där säger han på ett ställe
att öknen blev vacker därför att den rymde en källa.
På liknande sätt skulle jag kunna säga att
socialdemokratin till och med blir vacker därför att
den rymmer en och annan källa. En sådan källa är
naturligtvis Åke Gustavsson.
Jag skall ta i ännu mer, för jag kom också att tänka
på Theodor Mommsen, ni vet, han som fick
Nobelpriset 1902 och dog året därpå. Han var en
stor kulturpersonlighet och skrev mycket om
romartiden. Han var en stor beundrare av Caesar.
Däremot var han mycket kritisk mot Cicero. Om
honom sade han att han var en man utan insikt,
åsikt och avsikt. Om Åke Gustavsson vill jag säga
att han hittills i varje fall har varit en man med
insikter, åsikter och avsikter.