Herr talman! Elisabeth Persson klagar över att det
här är ett tunt och dåligt förslag och säger att det
inte kommer att innebära någon förbättring för
folkrörelserna. Då var det väl ett ovanligt tunt och
dåligt yrkande som Elisabeth Persson ställde. Hon
yrkade inte ens bifall till sina egna motioner. Den
möjligheten finns ju ändå, om man har missat
justeringssammanträdet i utskottet och därför inte
har kunnat skriva någon meningsyttring. Det här
var då ovanligt tunt, måste jag säga.
Elisabeth Persson har i motioner fört fram förslag
om skicklighetsautomater och värdeautomater i
andra miljöer och förslag om begränsning av
antalet automater. Hon har i sina motioner försökt
stå för både en restriktivare hållning och en
liberalare hållning; hon har alltså försökt att
tillfredsställa två olika opinioner när det gäller
inställningen till spel.
Den stora kritiken framför Elisabeth Persson här i
kammaren, och den gäller då tillståndsgivningen
för egentliga lotterier och att serviceföretag inte
uttryckligen skrivs in i paragrafen i fråga. Det är
också litet märkligt. Ingen förändring görs, den
praxis som tillämpas i dag kommer att fortsätta att
tillämpas, och då utsätts detta för stark kritik av
Elisabeth Persson! På vilket sätt blir det sämre för
folkrörelserna för att den praxis som tillämpas i dag
fortsätter att tillämpas? På vilket sätt får de mindre
intäkter för att man fortsätter med samma praxis?