Fru talman! Jag undrar vilka diagnoser som faller
under nuvarande second opinion - det finns inga
redogörelser för det. Det finns inga redogörelser för
hur dålig man skall tycka sin livskvalitet vara - det är
inte ens ett subjektivt mått - och hur illa man tycker
att man far. Skall det föras in i någon form av stan-
dardiserade scheman, så att man sitter och slår i en
tabell och ser att patienten inte far så illa och därför
inte får någon second opinion, eller att patienten far
tillräckligt illa? Det är en omöjlighet. Det är absurt att
tolka detta för läkare. Relationen med patienten
kommer att bli ansträngd och mycket påverkad. Det
är ett mycket svagt förslag.
Anledningen till att Socialstyrelsen skall följa frå-
gan är nog närmast att majoriteten tror att det här
kostar mycket pengar. Det beror på att man inte tyck-
er att patienterna skall få välja läkare fullt ut. Om de
får göra det, om de får tilltro till den som de väljer,
blir second opinion en sällsynthet, därför att då har de
verkligen valt någon som de vill ha. Men när patien-
terna blir hänvisade till någon som de kanske inte vill
ha uppstår ett större behov av second opinion.