Fru talman! Jag beklagar, men jag deltar ju inte i
era stämmor. Så det vore kanske intressant om Ken-
neth Johansson inför kammaren ville redogöra för
vad som är bra med att använda de begränsade medel
som står till vårdens förfogande på det sätt som han
beskriver i sin reservation.
I reservationen sägs det mycket tydligt att Ken-
neth Johansson är beredd att använda skattemedel för
sådant som definitivt inte har någon erkänd verkan.
Det innebär alltså att Kenneth Johansson är beredd att
satsa skattemedel på sådant som inte är vetenskap och
beprövad erfarenhet. Jag tror faktiskt inte att skatte-
betalare vill lägga sina pengar på den typen av an-
vändning.
Jag önskar att Kenneth Johansson ville utveckla
dessa tankar, inte bara för sin egen partistämma utan
för hela kammaren. Detta är första gången som jag
har hört någon partiföreträdare så klart säga just det
som Kenneth Johansson säger i sin reservation.
När det gäller ambitionerna på sjukvårdspolitikens
område finns det en del partiföreträdare som älskar att
säga: Vi har högre ambitioner än alla andra. Jag tror
att alla som kallar sig för sjukvårdspolitiker har exakt
samma ambition på den här punkten, nämligen att
ingen människa skall behöva vänta. Men det är inte så
enkelt, Kenneth Johansson, som att man kan peka ut
en enskild åtgärd och säga att den är lösningen.
I fråga om den tidigare vårdgarantin konstaterade
Prioriteringsutredningen att det var andra områden
som försämrades under den tiden, inte minst vården i
livets slutskede, som Prioriteringsutredningen därför
ville sätta upp mycket högt på sin prioriteringslista.
Det är inte så enkelt, Kenneth Johansson, som att
en enskild åtgärd löser alla problem i vården.