Herr talman! Jag kan börja med att kommentera det senaste replikskiftet. Det är inte så som Liselott Hagberg säger, att vi inte bemöter motionen. Vi hänvisar till vad som finns i skrivelsen och vad som finns i justitieutskottets betänkande.
Vi har läst reservationen och hört vad Liselott Hagberg säger. En kollega undrade vem som är emot. Om vi är överens är det väl lika enkelt att stryka reservationen och säga att det man förespråkar i reservationen är på gång genom regeringens initiativ. Det är väl precis lika lätt att se det som att säga att vi ska rösta för en reservation som vi anser är alldeles onödig.
Helena Höij förespråkar ett interreligiöst råd som tydligen ska jämka mellan olika religiösa grupper. Jag förmodar att det gäller hela den intressanta skalan av religiösa grupper och samfund som finns i Sverige. Men alldeles innan debatten började röstade Helena Höij och de borgerliga för att skolans värdegrund ska vara den kristna traditionen. Hur hänger det ihop? Är det den kristna traditionen som staten ska ställa upp på och främja gentemot andra religiösa samfund i samhället, eller ska staten hålla sig fri, neutral, i förhållande till olika konfessioner och det ska vara en interaktion mellan de olika religiösa samfunden?
Egentligen begärde jag ordet, herr talman, för att ställa en fråga till utskottets ordförande samt till Helena Höij och andra som förespråkar att Europakonventionen till skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter ska inkorporeras, eller upphöjas, till grundlag. Utgångspunkten för detta är att det i den nuvarande svenska grundlagen finns brister i skyddet för de mänskliga rättigheterna, vilka skulle kunna avhjälpas om Europakonventionen gavs en ännu starkare ställning än den redan har, alltså som grundlag eller vad man nu tänker sig.
Därför vore det intressant att få veta vilka brister i det nuvarande skyddet för mänskliga rättigheter som skulle kunna avhjälpas med en sådan operation. Alliansföreträdarna kan kanske uttala sig i frågan. Alltså: Vilka brister i det nuvarande skyddet för mänskliga rättigheter - enligt den svenska grundlagen - skulle avhjälpas genom att Europakonventionen inkorporerades? Jag tycker inte att det i ett sådant här publikt sammanhang räcker att bara säga att det finns brister och att de skulle kunna avhjälpas. Den intressanta demokratiska diskussionen vore ju att ha ett tankeutbyte om vilka brister som finns och på vilket sätt de i så fall kan avhjälpas.