Herr talman! Utbildning spelar en avgörande roll
för en fortsatt välståndsutveckling. Den är av central
betydelse både för den enskilde och för samhällets
utveckling. Alla skall ges lika möjligheter att utbilda
sig. Det ligger både i den enskildes och i samhällets
intresse. Goda sociala och ekonomiska villkor stimu-
lerar den enskilde att påbörja och slutföra högre stu-
dier.
Dagens studiestödssystem har flera brister, där en
av de allvarligare är den orimligt höga skuldsättning
som studielånen leder till. Vuxenstudiestödet i sin tur
är oöverblickbart på grund av alltför många olika
stödformer. Det medför också att elever med likartad
situation får olika stöd. Alla som studerar på en viss
nivå inom utbildningsväsendet bör ha rätt till samma
stöd.
I Sverige har alla rätt till grundskoleutbildning,
men i praktiken krävs numera även gymnasiekompe-
tens för att ta sig in på arbetsmarknaden. Detta anser
vi kristdemokrater motiverar särskilt förmånliga stöd
för dem som i vuxen ålder kompletterar grundskole-
eller gymnasienivå. Det vore dessutom önskvärt att
den enskilde eleven i större utsträckning från början
kunde ges besked om möjligheten att få ekonomiskt
stöd för hela utbildningen.
Herr talman! De beslut om förändringar i studi-
estödssystemet som fattades under förra mandatperio-
den rev regeringen upp med hänvisning till den studi-
estödsutredning som skulle komma i gång. Före över-
synen ville man uppenbarligen tillbaka till ruta ett.
Men det beslutet föll snart i glömska borta på Utbild-
ningsdepartementet.
Nu föreslår regeringen flera genomgripande för-
ändringar, när man borde ha inväntat Studiestödsut-
redningens arbete. Därför menar jag att regeringens
förslag om att avskaffa barntillägget i särskilt vuxen-
studiestöd och i särskilt vuxenstudiestöd för arbetslö-
sa absolut bör avslås av riksdagen. Om vi på allvar
vill underlätta för olika grupper att skaffa sig grund-
läggande utbildning är det fel att rycka undan den
sociala tryggheten för t.ex. ensamstående mammor.
Det förvånar verkligen att Socialdemokraterna och
Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är bered-
da att göra på det sättet. Ulla Hoffmann har tidigare i
debatten utvecklat detta på ett mycket förtjänstfullt
sätt.
Högre utbildning bör vara en investering för såväl
individen som för samhället. Samtidigt skall studiefi-
nansieringen göra det möjligt för alla, oavsett bak-
grund, att skaffa högre utbildning. Studiestödssyste-
met bör vara så generellt som möjligt och kunna ac-
cepteras av olika studerandegrupper.
Inte minst ur rekryteringssynpunkt är det viktigt
att studenterna uppfattar systemet som rimligt. För att
uppmuntra personligt ansvar måste systemet även
vara förutsägbart. Den höga skulden leder till att
många studenter ger upp hoppet och inte räknar med
att kunna betala tillbaka sina skulder. Detta urholkar
förtroendet för systemet och undergräver känslan av
personligt ansvar för egna skulder.
En av de faktorer som mest avskräcker från högre
studier har vid många undersökningar visat sig vara
en hög studieskuld och att ungdomar från studieovana
hem är mest tveksamma till att skuldsätta sig. Man
kan därför misstänka att den höga skuldsättning som
lånen i dag leder till också ökar den sociala snedrekry-
teringen. Ett av de viktigaste målen för en fortsatt
reformering måste därför vara att minska skuldsätt-
ningen.
Möjligheterna att höja det s.k. fribeloppet, dvs. det
belopp man får tjäna under ett år utan att bidraget
minskas, bör ses över. Detta för att ge studenterna
möjlighet att påverka sin ekonomi med sidoinkomster.
Ansträngningar bör också göras för att hitta ut-
rymme för att höja bidragsandelen. Tillgängliga re-
surser bör i huvudsak satsas på bidraget, så att stora
lån inte behöver tas. Detta gör subventionerna tydliga
och bör verka rekryterande. Det gör också den enskil-
des lånebehov och lånets utveckling mer förutsägbart.
Herr talman! Om vi skall kunna införa ett mer
sammanhållet studiestödssystem, som många vill, är
det för oss kristdemokrater viktigt att vi först försäk-
rar oss om att övriga trygghetssystem inte motverkar
utan samverkar med studiestödssystemet. Den fortsat-
ta utredningen av studiestödsfrågorna måste behandla
samspelet mellan studiestödet och de sociala trygg-
hetssystemen.
En översyn av studenternas totala ekonomiska och
sociala situation har länge efterfrågats, ett önskemål
som åtminstone delvis borde kunna uppfyllas i och
med den tillsatta Studiestödsutredningen. Eftersom
trygghetsförsäkringarna ofta anknyter till anställnings-
förhållanden står studenterna utanför. Rimligtvis
måste studenter ha rätt till i princip samma grund-
trygghet som förvärvsarbetande.
Studerande som arbetat före studierna i minst sex
månader tillåts ha en vilande sjukpenninggrundande
inkomst, SGI, med samma belopp som man hade
innan man började studera. Vi kristdemokrater anser
att den som håller en rimlig studietakt, oavsett om
man har studiemedel eller inte, bör få behålla sin
vilande SGI. Dessutom bör Studiestödsutredningen se
över möjligheten att göra studiemedlen sjukpenning-
grundande, vilket skulle öka den sociala tryggheten
för de studenter som inte har någon SGI.
Under själva studietiden får man dock inte sjuk-
penning vid sjukdom, i stället gäller en särskild sjuk-
försäkring för studenter. Den innebär att studenten får
behålla sina studiemedel även under sjukdom. Om
sjukdomen sträcker sig längre än 14 dagar kan studen-
ten få en viss del av skulden avskriven. Vi kristdemo-
krater anser inte att det är rimligt att förlänga ka-
renstiden till 30 dagar och anser att riksdagen bör
avslå regeringens förslag om detta.
Högskolan borde när det gäller arbetsskadeför-
säkring ges samma ansvar som en arbetsgivare. I dag
omfattar lagen om arbetsskadeförsäkring enbart de
studenter som genomgår utbildning eller moment i
utbildning som är "förenad med särskild risk för ar-
betsskada". Jämfört med den gamla yrkesskadeför-
säkringen har studenterna fått ett försämrat skydd.
Detta anser vi kristdemokrater vara olyckligt, och vi
anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med
förslag om hur studenterna skall få ett fullgott försäk-
ringsskydd för arbetsskada.
Herr talman! Så till det omtalade CSN-kortet. Vi
kristdemokrater anser att det är ett för staten billigt
och effektivt sätt att underlätta för studenter att läsa
utanför hemorten. Det ökar tillgängligheten till högre
utbildning och motverkar därmed olika typer av sned-
rekrytering. Att inte anvisa medel för CSN-kortet slår
ojämnt mot studenterna. Vi kristdemokrater avvisar
detta. Det finns även uppenbara trafiksäkerhets- och
miljöskäl för att behålla CSN-kortet.
Vi kristdemokrater accepterar inte förslaget om
N/T-stöd. Regeringens förslag om ytterligare en stöd-
form för de vuxenstuderande gör inte bara systemet
mer komplext, utan ökar i allra högsta grad orättvi-
sorna, eftersom N/T-stödet skulle ges till vuxenstude-
rande som läser högskoleutbildning.
Herr talman! Vi kristdemokrater står bakom alla
våra reservationer till socialförsäkringsutskottets
betänkanden nr 12 och 15, men för tids vinnande
yrkar jag endast bifall till reservationerna 4, 25 och 33
till betänkande nr 12 samt reservation 1 till betänkan-
de nr 15.