Herr talman! Riksdagen har redan fattat beslut om
sysselsättningsskapande åtgärder i gymnasieskolan
och komvux genom att medel för arbetsmarknadspo-
litiska åtgärder används till reguljär utbildning. Till-
sammans med de resurser som tillförs folkhögskolor
och studieförbund innebär detta en mycket stor ut-
bildningssatsning som Vänsterpartiet stöder.
Regeringen säger i budgetpropositionen att så
många som möjligt av alla som vill satsa på utbild-
ning skall ges chansen. Samtidigt skall också männi-
skor stimuleras att söka utbildning. Utbildning är inte
längre något som avslutas med ungdomsåren. Åter-
kommande utbildning är en samhällelig nödvändighet
för att man skall ge möjlighet till ett livslångt lärande.
Det är så sant. Vilka förhoppningar det väcker!
I dag finns det 1,3 miljoner vuxna i aktiva åldrar
som saknar formell gymnasiekompetens. Trots stora
satsningar är skillnaden i utbildningsnivå mellan olika
grupper fortfarande oacceptabelt stor. Tillgång till
utbildning är en viktig jämlikhets- och jämställdhets-
fråga. Utbildning är också en demokratifråga. Genom
utbildning skapas social medvetenhet och beredskap
att aktivt påverka både den egna situationen och sam-
hället. Den synen på utbildning är central för arbetar-
rörelsen.
I tider av arbetslöshet är utbildningssatsningar
oerhört viktiga. I princip är det alltid värdefullt om
man i stället för passiv arbetslöshet väljer att studera
för att höja sin kompetens och förbättra sina möjlighe-
ter på arbetsmarknaden. Vi vet att det finns ett klart
samband mellan utbildningsnivån och graden av ar-
betslöshet. Därför känns det så jobbigt och motsägel-
sefullt att regeringen å ena sidan av sysselsättnings-
politiska skäl satsar stora resurser på en utbyggnad av
antalet utbildningsplatser för vuxenstuderande och å
andra sidan drastiskt försämrar de ekonomiska möj-
ligheterna för de studerande att klara av studietiden.
I dagsläget studerar 39 000 kvinnor och 22 000
män med särskilt vuxenutbildningsstöd, s.k. svux. För
dem och även för dem som läser med särskilt vux-
enutbildningsstöd för arbetslösa, svuxa, vill regering-
en nu avskaffa barntillägget för barn upp till 16 år -
992 kr per månad och barn - utan att ge någon som
helst kompensation. Det sker samtidigt som barnbi-
draget sänks med 110 kr per månad och barn. Man
föreslår också att studiebidraget endast skall utgå
under nio månader. Dessutom skall nivån på arbets-
löshetskassan sänkas från 80 till 75 %, enligt en över-
enskommelse mellan Socialdemokraterna och Cen-
tern. Det betyder att Eva som är ensamstående och
arbetslös med en tidigare bruttoinkomst på 10 000 kr i
månaden och två barn under 16 år förlorar 2 529 kr i
månaden. Sammantaget blir konsekvenserna av dessa
förslag förödande. Eva får 2 625 kr mindre att leva på
om hon väljer att studera i stället för att gå arbetslös.
Eva, och många med henne, kommer sannolikt att
tvingas göra ett mycket negativt val.
Så här beskriver Ann sin situation i ett brev till
mig: Förslaget om att ta bort barntillägget kommer att
få oanade konsekvenser. Vi som studerar på komvux
är äldre, och de flesta har barn. De flesta är arbetslösa
med en dålig grundutbildning, vilket i sin tur resulte-
rar i att vi är lågavlönade och har en låg ersättning
från a-kassan. Studiestödet är nu 65 % av a-kassan,
som är 80 %.
Inom parentes vill jag säga att a-kassan, på grund
av uppgörelsen med Centern, kommer att bli 75 % av
den ursprungliga lönen.
Ann skriver vidare: Om barntillägget försvinner
blir konsekvensen att de flesta inte har råd att studera.
Vi får börja stämpla igen. Var ligger logiken? Det är
väl bättre för oss att få göra något meningsfullt, som
kan ge oss en chans till arbete när konjunkturen vän-
der? Det är väl inte rimligt att behöva ta studielån
redan på grundskolenivå?
Vi barnfamiljer har ju redan förlorat mycket, och
mer blir det. Stoppa det här, jag blir desperat vid
tanken på att tvingas in i arbetslöshet igen, utan fram-
tidsmöjligheter. Jag har tre små barn och läser in
grundskolan på heltid. Nu känner jag att livet är me-
ningsfullt för första gången på många år.
Ja, herr talman, kan det sägas bättre? Detta är
verkligheten för många kortidsutbildade arbetslösa
kvinnor med barn. Många av dem är ensamstående.
Det är kvinnor som redan nu lever inom mycket
knappa ekonomiska ramar och många gånger under
en betydande psykisk press. De drabbas oerhört hårt.
För dessa kvinnor är studierna och den sociala kon-
takten med studiekamrater och lärare mycket viktig.
Studierna ger ökad självkänsla och livsmod. Studierna
ger nya insikter och nytt hopp och hjälper dem att
återerövra människovärdet. Studierna ger möjlighet
att sätta in den egna situationen i ett större strukturellt
sammanhang.
Beröva inte arbetslösa korttidsutbildade kvinnor
och män deras livschanser! De upplever sig nu dub-
belt straffade - först arbetslösheten med allt vad den
innebär av otrygghet, och nu också att bli berövad
möjligheterna till studier, som senare kan leda fram
till ett meningsfullt arbete.
Om riksdagen bifaller det här beslutet kommer det
att innebära att vi skjuter kostnaderna på framtiden.
Det kan inte vara vare sig samhällsekonomiskt eller
mänskligt försvarbart att tvinga människor att av
krassa ekonomiska skäl välja arbetslöshet och den
sociala isolering den ofta innebär framför studier och
gemenskap.
Jag tycker också att en bättre samordning mellan
de olika studiestödssystemen är önskvärd och nöd-
vändig. Det är därför vi inom Vänsterpartiet har kun-
nat tänka oss att ta bort barntillägget, men endast om
detta kompenseras genom en kraftig höjning av nivån
på svux och svuxa.
Det skulle också vara motiverat att lösa problemet
på det här sättet därför att regeringen också kommer
att slopa bostadsbidragen för dem som är över 29 år
och utan barn.
Vi är medvetna om statens finansiella svårigheter
men, Sven-Åke Nygårds, bördorna måste fördelas
rättvisare än vad som nu sker.
Sammantaget innebär regeringens åtgärder en djup
orättvisa och orättfärdighet både ur köns- och
klassperspektiv. Det kan också tilläggas att med svuxa
har man endast möjlighet att läsa två terminer, vilket
oftast inte räcker om man är studieovan och vill erhål-
la fullständig gymnasiekompetens. Det är något som
den redan nu så omtalade Studiestödsutredningen
observerat och reagerat mot.
Man kan naturligtvis erbjudas att läsa en tredje
och fjärde termin med studiemedel. Men det känns för
många som mycket osäkert och betungande. Det kan-
ske man kan tänka sig att göra på högskolenivå, när
man har ett bestämt yrkesinriktat mål framför sig.
Herr talman! Jag har också under de senaste veck-
an samtalat med många folkhögskolerektorer, som
uttryckt stor oro för att det här beeslutet kommer att
försvåra folkhögskolans möjligheter att fullgöra sitt
viktiga samhällsuppdrag.
Med detta yrkar jag bifall i första hand till Väns-
terpartiets reservation 24 om en höjning av nivån i
svux och svuxa, och om den bifalles även till reserva-
tion 30. I andra hand, om detta faller, yrkar jag bifall
till reservation 25 om bibehållet barntillägg, och om
den vinner bifall även till reservation 31.
Jag vill också passa på att säga något om det s.k.
N/T-svux.
Vänsterpartiet har träffat en överenskommelse
med regeringen om särskilt vuxenstudiestöd och möj-
lighet till avskrivning av studielån för studerande vid
de 9 000 nya utbildningsplaterna inom naturvetenskap
och teknik som skall inrättas vid universitet och hög-
skolor nu till hösten.
Jag vill markera att förslaget är en arbetsmark-
nadspolitisk åtgärd, men den har också ett värde från
utbildningspolitisk synvinkel. Genom förslaget får fler
studerande tillträde till universitet och högskolor.
Men jag vill också poängtera att på längre sikt är det
nödvändigt med en markant ökning av antalet fasta
utbildningsplatser för att kunna möta näringslivets
och den gemensamma sektorns behov av akademiskt
utbildad arbetskraft.
Genom N/T-platserna hoppas vi också kunna
åstadkomma en större rörlighet på arbetsmarknaden.
Redan yrkesverksamma får möjlighet att begära
tjänstledigt för att höja sin kompetens genom högsko-
lestudier, och andra arbetssökande kan då gå in på
deras jobb.
Är man arbetslös kan man få möjlighet till en mera
långsiktig, målinriktad utbildning som ger jobb.
Vi tror också att nya grupper vuxna kommer att
stimuleras att söka den här utbildningen, vilket i nå-
gon mån kanske kan motverka den sociala snedrekry-
teringen till universitet och högskolor. Vi vet ju att
det finns ett starkt samband mellan social snedrekry-
tering och studiestödets utformning.
För oss i Vänsterpartiet är en samordning av de
olika studiestödsformerna viktig. Det yttersta målet
för vår politik är studielön, och N/T-svux med större
bidragsdel kan ses som ett steg i den riktningen.
Genom denna åtgärd tillmötesgår vi också det ut-
talade behov som finns av tekniker och naturvetare i
näringslivet, liksom till en del skolans behov av lärare
i naturvetenskapliga ämnen och matematik.
Vi har i en motion föreslagit att N/T-svux också
skulle kunna omfatta arbetslösa civilingenjörer, som
finns främst inom byggsektorn, samt arkitekter och
radiofysiker som skulle kunna gå en behörighetsgi-
vande ettårig lärarutbildning. Vi vet att lärarbristen
kommer att bli akut, eftersom pensionsavgångarna
blir avsevärda inom några år och antalet sökande till
det naturvetenskapliga området inom lärarutbildning-
arna inte är tillräckligt stor.
Därför vill jag också yrka bifall till Vänsterpartiets
reservation 2.
Till slut: N/T-svux är en viktig vuxenutbildnings-
politisk satsning och en stor möjlighet också för kvin-
nor att bryta ett traditionellt könsrollsmönster, bl.a.
genom den positiva särbehandling kvinnor kommer
att få vid själva antagningsförfarandet.
Jag yrkar alltså bifall till hemställan i utskottets
betänkande 15.