Herr talman! Statsrådets hela anförande var ett
försvarstal för N/T-stöd, stipendier och avskrivningar
- allt det som finns med i årets budgetproposition.
Det försvarstalet är litet märkligt.
När man talar med dem som studerar säger alla att
det som de tycker är mest irriterande och besvärligt är
att de skall sitta i samma skolsal med så olika eko-
nomiska förutsättningar. Här i kammaren har flera
partier, inklusive Socialdemokraterna, varit överens
om att detta lappverk av olika regler och olika ersätt-
ningssystem är någonting vi måste komma bort ifrån
så snabbt som möjligt. Det skapar sådana konstiga
situationer ute i utbildningssamhället. Därför är det
märkligt att man nu helt plötsligt slår om och bryter
enigheten om att försöka renodla systemet och i stället
kommer med alla dessa olika varianter av åtgärder.
Nu har man i och för sig backat när det gäller
N/T-stödet - man insåg själv hur orimligt det var och
backade till svuxa. Men det är ändå motsägelsefullt.
Direktiven till utredningen går ju i den andra riktning-
en. Visserligen säger Ylva Johansson att vi inte kan
sitta och vänta på att en utredning skall skaka fram
förslag, men i samband med regeringsskiftet fanns det
utredningsdirektiv klara, och om dem fanns det åt-
minstone på vissa punkter en betydande enighet mel-
lan de dåvarande regeringspartierna och Socialdemo-
kraterna. Hade man önskat att det här skulle gå snabbt
hade man kunnat justera direktiven litet mindre och
satt i gång utredningen omgående. Nu kom det att ta
tid, så utredningen har inte kommit i gång förrän det
här året. Jag tycker därför inte att man kan skylla på
att utredningen försinkar det.
När det gäller studiestöden måste vi komma till en
situation där vi har enhetliga studiestöd som fungerar
i olika situationer, både i konjunkturuppgångar och i
konjunkturnedgångar, så att vi inte behöver laborera
med många olika modeller.