Fru talman! Tack för att jag kunde få ordet här
också.
Under flera år satt skolministern och jag i Euro-
parådet tillsammans. Vi satt också i Utbildnings-
kommittén tillsammans, och vi var nästan alltid över-
ens. Jag har därför blivit lite förvånad över skolmi-
nisterns ställningstaganden i vissa frågor sedan skol-
ministern blev skolminister.
I sitt svar på de här interpellationerna säger skol-
ministern bl.a. att utvecklingen pågår för fullt i de
kommunala skolorna, och det är ju riktigt. Men det är
faktiskt, såvitt jag kan se, en följd av de fristående
skolorna, som har startat den här utvecklingen. Det
betyder - jag tror att det var Ulf Nilsson som påpeka-
de det - att det kommer nya visioner. Jag tror att Ulf
Nilsson använde det uttrycket. Utvecklingen stannar
ju inte i vår tid, gudskelov.
Då frågar man sig, om nu de fristående skolorna
har haft denna positiva effekt, varför försöker man
strypa dem? Jag har uppfattningen att man av ideolo-
giska skäl vill minska antalet. Man vill se till att ele-
verna i största möjliga utsträckning går i de kommu-
nala skolorna.
Jag skulle vilja fråga skolministern: Är det som
jag uppfattat det och som jag uppfattade att skolmi-
nistern helt klart sade, att det är de fristående skolorna
som har kommit med innovationer som nu börjar
tillämpas i de kommunala skolorna? Det är vi tack-
samma för om de gör, men därför tycker jag också att
det är oerhört angeläget att de fristående skolorna får
fortsätta.
Det har när vi har fört de här diskussionerna i
Stockholm t.o.m. gått så långt att trogna socialdemo-
krater i toppen bett mig som företrädare för fristående
skolor att hjälpa dem att få behålla de skolor där deras
egna barn går. De visste av erfarenhet vilken bra
undervisning barnen fick och vilket engagemang
deras egna barn fick del av i den skolan.
Jag skulle som slutord, fru talman, vilja använda
det som sades i en valrörelse för några år sedan: Tafsa
inte! Jag skulle vilja säga: Tafsa inte på de fristående
skolorna! Jag har själv arbetat i en sådan. Jag har
barnbarn i sådana skolor i dag. Där finns ett fantas-
tiskt engagemang, framför allt en sådan lust att lära.
Lusten att lära är väl det främsta en elev behöver i sin
utbildning.