Fru talman! Jag tackar skolministern för svaret.
Ministerns svar har som huvudbudskap att fristående
skolor och offentliga skolor ska ha likvärdiga villkor.
Den delen av svaret tycker jag är bra, eftersom fristå-
ende skolor har bidragit till mångfald i utbildningsvä-
sendet och gett människor större valfrihet. Den re-
form som den borgerliga regeringen införde ledde till
att människor fick möjlighet att välja skola oberoende
av om de har råd att betala höga avgifter eller inte. I
och med att friskolorna får likvärdiga bidrag behöver
de inte ta ut avgifter. Enligt min mening ska de heller
inte få ta ut avgifter om de subventioneras av skatte-
pengar.
Utvecklingen av friskolor enligt den här modellen
är enligt min mening en vidareutveckling av idén om
att alla människor ska ha lika möjligheter att välja
utbildning.
Bakgrunden till min interpellation var den debatt
som förts av ledande socialdemokrater och av skol-
ministern där de visar en annan, negativ attityd till
fristående skolor. I en intervju i november sade skol-
ministern att vi är på väg mot en utveckling där vi
bara kommer att ha fristående skolor. I andra sam-
manhang har hon sagt att de fristående skolorna nu-
mera inte alls skiljer sig från de offentliga när det
gäller arbetsformer och arbetssätt. Möjligen skulle det
då vara underförstått att i så fall behövs de inte.
Det har också bildats ett socialdemokratiskt nät-
verk som bl.a. riktar sig mot olika typer av friskolor.
Statsministern sade så sent som i partiledardebat-
ten att regeringen är djupt bekymrad över den ut-
veckling vi nu ser där framför allt fristående gymna-
sieskolor växer fram som riskerar att kategorisera
skolväsendet igen och dela upp ungdomar beroende
på om de har föräldrar som kan betala eller inte. Vi
riskerar att föra in en social skiktning i skolsystemet
som vi trodde att vi hade blivit av med osv., sade han,
och fortsatte: Vi kommer att komma tillbaka med
åtgärder från regeringen på detta område för att hålla
emot segregeringen inom gymnasieskolorna.
Fru talman! Om man lyssnar på debatten låter det
alltså som om skolans största problem är friskolorna.
Men i och med bl.a. gårdagens rapport om antalet ej
godkända elever i grundskolan blir det tydligt att det
finns stora problem i den svenska skolan. Och de
problemen har inte med friskolorna att göra.
Bakgrunden till min fråga är alltså att jag skulle
vilja ha ett slags avsiktsförklaring från skolministern,
inte minst med tanke på alla de föräldrar, elever och
lärare som är engagerade i friskolor och som undrar
vad som egentligen är på gång.
Välkomnar ministern friskolor, eller kommer det
snart lagförslag för att försvåra för dem? Är tilläggs-
direktivet till friskoleutredningen ett tecken på att
begränsningar kommer? Är Utbildningsdepartemen-
tets arbetsgrupp en förberedelse för att hitta på nya
hinder? Kommer s.k. vinstdrivande skolor att förbju-
das på samma sätt som privata sjukhus förbjuds? Det
vore i så fall sorgligt för de människor som tycker att
det är viktigt att själva få vara med och bestämma
över det som ligger dem närmast. Eller är det möjli-
gen tvärtom så att skolministern med "likvärdighet"
mellan fristående skolor och offentliga skolor menar
att friskolor ska få samma rätt till t.ex. resurser för
elever med behov av särskilt stöd som kommunala
skolor har?
Jag efterlyser alltså en avsiktsförklaring.