Fru talman! Jag vill börja med att tacka skolmi-
nistern för svaret, även om jag tycker att det var i
tunnaste laget och inte rätade ut de frågetecken som
jag hade och som gav anledning till min interpella-
tion. Men vi får väl se vad debatten ger vid handen så
småningom.
Debatten handlar konkret om alla elevers rätt att
välja skola. Det gäller även de elever som har särskil-
da behov, t.ex. funktionshindrade elever. Som bekant
säger dagens lagtext att skollagen gör ett undantag för
elever med funktionshinder på det sättet att den fri-
stående skolan inte har skyldighet att ta emot eleven
om detta medför påtagliga organisatoriska eller eko-
nomiska åtaganden, som det står, för friskolan. Om-
vänt föreligger heller ingen skyldighet för kommunen
att skicka med elevbidrag för eleven.
Man kan alltså konstatera att rätten att välja skola
inte gäller för alla elever på det sätt som det nu är
skrivet, utan bara dem som möjligtvis finner nåd i
kommunens ögon.
Denna orättvisa pekade vi moderater på i en mo-
tion i samband med betänkandet om fristående för-
skoleklass. Det var en motion som så småningom
bildade underlag för en fyrpartireservation, där vi
menar att alla elever ska ges lika goda förutsättningar
att fritt välja skola och förskoleklass. Vi menar att
valfriheten inte är mindre viktig för elever med funk-
tionshinder - kanske snarare tvärtom.
Fru talman! Jag blev därför glad över skolminis-
terns kategoriska uttalanden i samma artikel som Ulf
Nilsson relaterade till, nämligen den från den 17
november. Där säger ministern uttryckligen: Vi ska
ändra lagen. Alla skolor ska vara öppna för alla ele-
ver. Då måste lagen ändras.
Det är utmärkt! Det är precis det som min inter-
pellation handlar om. Jag trodde då att detta kraftfulla
uttalande snabbt skulle följas upp med ett förslag om
ändring i lagtexten. Men nu blir jag tveksam, när jag
läser interpellationssvaret. Jag blir inte klokare av det.
Vi får se om debatten leder någon vart.
Kort sagt så blir min upprepade fråga: Innebär
denna översyn en ändring på det sättet att alla skolor
ges samma villkor att ta emot elever med funktions-
hinder t.ex., så att finansieringsprincipen blir neutral
oavsett om eleven går i den kommunala skolan eller i
den fristående? Med andra ord handlar det om att
man gör en lagtext som gör att alla elever i detta land
ges fullständigt lika möjligheter att själva välja skola
oavsett skolhuvudman.
Jag återkommer också till frågan, som Ulf Nilsson
var inne på, om detta med att skolor ska kunna drivas
med vinst. Vi kan väl ta de här två sakerna samtidigt.
Det är intressant på vilket sätt den här frågan är uppe
till granskning. Kan vi få en redovisning av skolmi-
nistern på den punkten? Hur kommer den att belysas i
kommittén? Att skolor med kraftiga underskott ge-
nom åren har varit godkända känner vi alla till. Det
har vi kunnat prata kring. Därför blir det intressant att
höra hur skolministern definierar vinst i skolsamman-
hang. Vad betyder vinst i det här sammanhanget
egentligen? Är det rimligt att skolhuvudmännen gör
ett överskott per år som sedan kan plöjas ned i den
verksamhet som kommer nästkommande år? Eller
kan man t.o.m. tänka sig att skolhuvudmännen, som
har startat det här och lagt ned privata pengar på det-
ta, kan få utdelning på de belopp som de har investe-
rat? Hur tänker skolministern? Det vore intressant att
höra.