Herr talman! Jag ska vara hjälpsam mot Nils-Erik Söderqvist genom att rätta det årtal som blev fel. I stället för 1991 ska det alltså vara 2001. Så var det gjort.
Förmågan att kunna kommunicera är avgörande för hur man klarar sig inte bara när man kommer ny till ett land utan även när det gäller att klara det dagliga livet. Därför är det oerhört viktigt att invandrade ges möjlighet att snabbt lära sig svenska. Att med godkända betyg ha genomgått svenska för invandrare fungerar ofta som en första inträdesbiljett till det svenska samhället. Jag skulle dock vilja använda uttrycket svenska för invandrade eftersom definitionen av begreppet invandrare faktiskt är ganska oklar.
För människor som söker sig till Sverige borde folkhögskolorna kunna utgöra ett självklart alternativ för att lära sig det svenska språket. Jag tycker att det är synd, och det är också förvånande, att regeringen och Socialdemokraterna inte delar den uppfattningen. Det är riktigt som Nils-Erik Söderqvist sade i sitt anförande att folkhögskolorna i dag har möjlighet att bedriva sfi-undervisning på entreprenad, men i dagsläget har kommunerna i alltför liten utsträckning tagit till vara den mångfald och flexibilitet som folkhögskolorna kan erbjuda. Därför är det få folkhögskolor som genomför sfi i form av reguljär upphandlad utbildning.
Jag försökte gå igenom detta och kom fram till att högst tio folkhögskolor i dagsläget bedriver någon typ av sfi-undervisning. Däremot finns det andra former av samverkan med kommunerna när det gäller undervisning i svenska. Det kan gälla projekt för traumaskadade flyktingar och för nyanlända, kurser som förbereder för sfi och kurser som tar vid efter sfi.
Folkhögskolorna har lång erfarenhet av kurser för invandrade. Under förra hösten studerade 2 750 invandrade med behov av särskild språkträning vid folkhögskolorna. Lärarna är mycket kompetenta och folkhögskolorna har utvecklat en väl fungerande pedagogik för att kunna möta deltagare med olika utbildningsbakgrund och olika kulturell tillhörighet. Dessutom erbjuder folkhögskolorna en miljö som visat sig vara gynnsam för språkinlärningen genom boendet på internat och genom de naturliga kontaktytorna till svensktalande.
Många folkhögskolor har också erfarenhet av undervisning för vuxna med utvecklingsstörning och skulle kunna erbjuda en väl anpassad sfi-undervisning för invandrade vuxna med funktionsnedsättning eller med andra funktionshinder.
Jag är mycket glad över att det nu finns en politisk majoritet för bifall till de motioner som kommer från bland annat Vänsterpartiet och som vill ge folkhögskolorna i uppgift att bedriva sfi-undervisning. De sex partier som utgör utskottsmajoriteten i dessa frågor förväntar sig att regeringen skyndsamt lägger fram förslag till de förordningsändringar med mera som kan behövas för att möjliggöra detta.
När det gäller den framtida omfattningen av sfi-undervisning för folkhögskolornas del tycker jag att man skulle kunna utgå från Skolverkets statistik där sfi som egen skolform läsåret 2003/04 omfattade nästan 9,5 miljoner elevtimmar. Det motsvarar ungefär en halv miljon deltagarveckor på folkhögskola. I andra sammanhang svarar folkhögskolorna för ca 10 % av behörighetsgivande vuxenutbildning. Om samma sak gällde sfi skulle det för folkhögskolornas del kunna röra sig om mellan 1 000 och 1 500 årsstudieplatser till en kostnad av ca 45 miljoner kronor. Det är viktigt att detta uppmärksammas i samband med arbetet med den ekonomiska vårpropositionen.
Jag skulle vilja ta upp ytterligare en sak som gäller folkhögskolorna. I dag sker validering endast gentemot gymnasie-, högskole- och universitetsstudier samt specifika yrken. Folkhögskolorna har en unik ställning. De ingår inte i det reguljära utbildningssystemet men ger genom sitt varierade kursutbud kvalifikationer både för högre studier och för arbetslivet, bland annat genom en mångfald yrkesinriktade kurser. Valideringsdelegationens arbete med validering borde därför omfatta även folkhögskolorna, och ett system för validering av folkhögskolekurser borde utvecklas.
Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till reservation nr 19.
Det kan inte nog poängteras hur viktigt det är att man integrerar sfi-undervisningen med undervisning i andra ämnen och att sfi går att kombinera med andra aktiviteter som validering och praktik. Motivationen ökar om man har möjlighet att varva teori och praktik. I Göteborg får man samtidigt som man lär sig svenska också en yrkesförberedande utbildning inom fordon, teknik och service. Det finns också flera andra goda exempel på hur olika parter samverkar för att skapa en meningsfull undervisning i svenska. Ett annat sådant är Kompass i Landskrona där komvux samarbetar med lokala arbetsgivare som ser till att det finns praktikplatser och med gymnasieskolan, som ställer upp med yrkeslärare och lokaler, och där deltagarna följer den vanliga nationella gymnasiekursen för industriprogrammet inom karaktärsämnena. De läser också yrkessvenska, yrkesmatematik och samhällskunskap med arbetslivsorientering, allt utifrån vars och ens nivå. De första kurserna man gav var för svetsare och plåtslagare, men det har utvidgats till att omfatta alltfler yrken.
Vänsterpartiet menar att Myndigheten för skolutveckling borde få i uppdrag att samla alla goda exempel som kan inspirera till integrering av sfi-undervisningen. Invandrare är ingen homogen grupp. De kommer från olika länder, har olika utbildningsbakgrund och har ibland helt skilda erfarenheter. Det ställer stora krav på individualisering av undervisningen. Undervisningen måste i mycket högre grad än nu ta sin utgångspunkt i varje individs behov och förutsättningar.
För en del kan kombinationsutbildningar liknande den i Göteborg vara ett bra alternativ. För andra kan det handla om att validera och komplettera utbildning och erfarenheter från hemlandet. Här behövs både kompetens och samverkan, inom exempelvis en region, för att man ska kunna leva upp till de skärpta kraven på individualisering som vi vill se.
Dåliga kunskaper i svenska beror oftast inte på oförmåga eller ovilja att lära utan på brister i själva systemet, och det finns i dag problem med sfi-undervisningen. Den behöver därför reformeras. Bland annat tycker vi att antalet undervisningstimmar per vecka måste utökas.
Nu vet vi att regeringen kommer att lägga fram en vuxenutbildningsproposition som också, enligt vad vi har fått veta, kommer att innehålla förslag som har till syfte att förbättra just sfi-undervisningen. Och detta kommer, om jag har förstått det rätt, att ske nästa vecka. Så det är väl ganska troligt att vi inom kort kommer att få anledning att återkomma till sfi-undervisningen. Men jag vill ändå säga någonting om lärarnas kompetens. Det är ett oerhört stort problem just när det gäller sfi. Det finns en alltför stor andel av lärarna som i dag är "obehöriga". Därför är det viktigt att vi nu sätter fokus på sfi-lärarnas kompetensutveckling.
För en del invandrade föräldrar är barnen en länk till det svenska samhället. Barnens skola är för många den institution i samhället som de har en naturlig kontakt med. Att i likhet med vad man gör i Holland och i Storbritannien utvidga skolans roll genom att förlägga undervisningen i svenska för invandrare till samma lokaler och till och med ha viss undervisning gemensamt över generationsgränserna skulle kunna underlätta studierna, särskilt för kvinnorna.
Jag har redan yrkat bifall till reservation 19, men jag vill ändå markera att vi givetvis står bakom övriga vänsterpartistiska reservationer.
Sedan vill jag skicka med en liten hälsning till Nils-Erik Söderqvist. Han sade i replikskiftet med Margareta Pålsson att regeringen satsar och kommer att satsa stenhårt på vuxenutbildning. Då hoppas jag att de här satsningarna också kommer att gälla folkbildningen och folkhögskolorna och att vi kan se tydliga avtryck av den ambitionsnivån i den folkbildningspolitiska proposition som regeringen ämnar lägga fram inom kort.