Herr talman! Vuxenutbildningen är ett område med en stor flora av olika utbildningar. Vi tycker att det är bra att man kan ha olika möjligheter med kommunal vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning, påbyggnadsutbildningar, kompletterande utbildningar, folkbildning och distansutbildning.
Vi anser från Miljöpartiets sida att vuxenutbildningen är mycket bra. Alla människor ska ha en möjlighet till nya livschanser. Ibland i den offentliga debatten, och stundtals även i denna debatt av vad vi har hört hitintills, låter det mer som att det är ett problem att till exempel vuxna läser på komvux.
Jag tror att det är positivt för både individen och samhället att människor vill ha mer och djupare kunskap. Vuxenutbildning kan på ett bra sätt motivera och stimulera vuxna till studier och ny kunskap.
Det är en ganska konstig syn på vuxenutbildning om man anser att den bara är till för att reparera det som gick snett eller det som inte lyckades tidigare. Det handlar om att komplettera och ge människor möjlighet till nya val i livet och nya inriktningar. Jag är glad att Birgitta Sellén nämnde samma inriktning på vuxenutbildningen.
Innehållet i kommunal vuxenutbildning ska utgå från den enskildes behov och förutsättningar. Undervisningen är mångfasetterad och bedrivs i många olika former. Ett viktigt kännetecken ska vara tillgänglighet och flexibilitet.
Det innebär att organiseringen av vuxenutbildningen måste utgå från den enskildes livssituation. En stor hänsyn måste tas till de kunskaper man har erövrat i andra sammanhang som till exempel yrkes- eller samhällsliv.
Vi vill från Miljöpartiets sida inte ha några utestängande regler som det ofta diskuteras där till exempel bara de som inte har godkänt i ett ämne ska ha rätt att läsa på komvux. Om man vill förbättra sitt betyg från gymnasieskolan och lära sig mer måste det vara positivt för både samhället och individen och bör snarare uppmuntras.
I det betänkande vi i dag diskuterar finns ett förslag på en bra förändring som i stället för att stänga ute öppnar för att fler ska få del av vuxenutbildningens fördelar. Det handlar om ett förslag att låta folkhögskolorna anordna sfi.
Sveriges folkbildningstradition är en hörnsten i demokratin, eftersom den möjliggör ett brett deltagande i samhällslivet. Folkbildningen handlar om att ge människor möjlighet att växa, påverka sin situation och utvecklas.
Folkhögskolor passar många människor bra. Det finns i dag 148 folkhögskolor runtom i landet. Till skillnad från andra skolformer är de inte bundna av en centralt fastställd läroplan. Varje folkhögskola bestämmer därför själv över sin egen verksamhet och sin profil. Det betyder att folkhögskolorna kan utforma lärande och ämnesinriktning med stor hänsyn till målgruppen.
Folkhögskolorna är därför mycket lämpliga för att anordna sfi. Folkhögskolornas form och pedagogik kan lämpa sig väl för just svenska för invandrare. Genom att det ofta också innebär internatboende ger det en ytterligare dimension och möjlighet att lära sig språket på ett mycket praktiskt och bra sätt.
Vi har i betänkandet ett tillkännagivande om att möjliggöra för folkhögskolor att ha sfi-undervisning på eget initiativ, som alla partier utom Socialdemokraterna står bakom.
Herr talman! Det är oerhört viktigt att det också sker en ökad individualisering av sfi-undervisningen. Man måste anpassa bättre efter att de som är i behov av sfi är en mycket heterogen grupp med olika förutsättningar och olika förkunskaper.
Vi har en gemensam reservation med Vänsterpartiet om en reformering av sfi-undervisning i syfte att i större utsträckning individanpassa undervisningen. Man behöver kunna kombinera sfi mer med praktik och arbetslivsorientering eller med annan utbildning eller samtidigt förvärvsarbete.
Vi anser från Miljöpartiets sida att det finns många fler problem med sfi som måste lösas. Vi får återkomma till det i en kommande diskussion om en vuxenutbildningsproposition.
Validering för människor som har utländsk utbildning måste förbättras. Det är helt orimligt att vi har hinder och barriärer för människors möjlighet att komma in i det svenska samhället och få jobb utifrån den utbildning, erfarenhet och kompetens man har.
Tyvärr finns det alldeles för många stelbenta regler som försvårar den viktiga processen. I dag sker validering enbart gentemot gymnasiestudier och högskole- och universitetsstudier men inte av folkhögskolestudier. Vi anser att det är fullt rimligt att det sker en validering även av folkhögskolekurser. Jag yrkar därmed bifall till reservation 19.