Herr talman! Margareta gör ett stort nummer av detta med särskolan. Jag bara konstaterar att det - det går att läsa om detta, och det har också varit uppe i debatten - kommer en anpassning när det gäller förändringar på vuxenutbildningssidan just med anledning av gymnasiereformen. Jag säger detta mer som ett konstaterande.
Frågan är: Är det i dag med tanke på lagstiftningen på gymnasiesidan egentligen någon som stängs ute? Det är klart att det inte är så. Vår poäng har hela tiden varit att vi har satsat och satsar stenhårt på att hålla uppe nivån på vuxenutbildning så att alla de hundratusentals vuxna män och kvinnor som behöver få en nystart verkligen får det.
Om man läser ert budgetförslag ser man att ni har ett helt annat fokus, att ni har fokus inställt på en annan grupp. Det är det som jag tycker är det stora bekymret därför att det öppnar upp för en arbetsmarknad med A- och B-lag. Jag kan inte komma ifrån känslan att B-laget hänvisas till jobb utan krav på förkunskaper och till låga löner. Chansen att överleva i framtiden handlar mer om att inte ha ett lågavlönat jobb utan kanske två eller tre jobb som ska utföras samtidigt.
Jag menar att det egentligen är en genomtänkt och gammal högerstrategi. Ni sade ju nej till Kunskapslyftet och ville förhindra att en miljon människor fick i ryggsäcken vad de behövde. Sedan upprepar ni det genom att också tafsa på den kommunala vuxenutbildningen på nämnda sätt. Det finns alltså en medveten strategi i det avseendet. Ni har ett bra verktyg, och ni har handlag för att genomföra den politiken; det är jag alldeles övertygad om. Det är därför som detta måste bemötas ordentligt.