Fru talman! Genom det samarbete som har föreva-
rit mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och
Centerpartiet och som har resulterat i föreliggande
proposition ges aktörerna på energimarknaden lång-
siktiga och fasta spelregler. Detta tycker jag är bra.
Det är bra för producenterna av energi, och det är
bra för oss konsumenter, oaktat om vi är små eller
stora konsumenter. Det är således bra för hus-
hållskunder likaväl som för industrikunder. Och den
här uppgörelsen är, sist men inte minst, bra för mil-
jön.
Energiuppgörelsen innehåller många delar. Jag
ska bara ta upp några som för mig är särskilt viktiga
att ta upp i den här debatten.
Vi tar för det första i propositionen initiativ till att
bjuda in industrin för att diskutera en svensk variant,
låt oss kalla det så, av den tyska modellen för att fasa
ut kärnkraftselproduktionen i Sverige. Hur en svensk
variant av ett sådant avtal som vi hoppas ska kunna
komma till stånd ska se ut kan vi inte svara på i dag,
och vi vill heller inte uttala oss om det. Det skulle ju
innebära onödiga låsningar från vår sida. Det vill inte
vi ikläda oss när man går in i en förhandling.
Den tyska modellen kan jag däremot uttala mig
om. Den innebär i korthet att en total produktions-
mängd, baserad på de kvarvarande reaktorernas livs-
längd, fastställs. Denna får fördelas fritt mellan de
kvarvarande reaktorerna. Industrin tar på sig att er-
sätta bortfallet av den kärnkraftsproducerade elen
med en ny produktion av annan sort, främst förnybar
sådan.
I sammanhanget ska det också påpekas att slutåret
för kärnkraftsproducerad el i Sverige, 2010, försvann
i och med energiöverenskommelsen 1997. Något nytt
slutår fastställs inte i den här propositionen, utan
slutåret kommer med den här modellen, som vi initie-
rar, egentligen att avgöras av industrin utifrån hur
man väljer att fördela den produktion som man är
berättigad till över tiden.
Vi är övertygade om att omställningen av det
svenska energisystemet på det här sättet kommer att
ske på ett ansvarsfullt och långsiktigt sätt, bl.a. därför
att uppgörelsen är bred. Den är gjord över blockgrän-
serna.
Vi kommer för det andra, för att ta en annan punkt
som jag tycker är viktig, att arbeta för att vi ska få ett
system med effekthandel i Sverige. Detta tycker jag
är särskilt intressant för den i sammanhanget omdis-
kuterade elintensiva industrin, som lite frankt ut-
tryckt, kan tjäna pengar på att sälja tillbaka kontrakte-
rad energieffekt till systemen när vinsterna på detta är
större än vinsten på själva produktionen.
För det tredje skulle jag återigen vilja ta upp det
här med gröna certifikat. Vi inför ett system med
gröna certifikat för att öka andelen av det förnybara i
vårt energisystem. Certifikatsystemet innebär att
systemet som sådant blir konjunkturoberoende såtill-
vida att de stöd som behövs för att vi ska få in mer av
det förnybara i energisystemet inte avgörs av hur det
står till med statens utgiftstak. Det är därtill kostnad-
seffektivt, dvs. det billigaste och mest effektiva byggs
ut först. Det kallar jag för att ta vara på marknadse-
konomins bästa delar. Därtill stimulerar ett sådant här
system med gröna certifikat teknikutveckling.
För det fjärde, fru talman, tillförs i propositionen
resurser till det arbete som redan är i gång inom ener-
gieffektiviseringssektorn. Framför allt handlar det om
att tillföra resurser för att vi ska informeras, vi som är
konsumenter, och det är vi ju alla. Det handlar om att
tillföra resurser för utbildning och om upphandling av
energieffektiviseringsteknik och därtill om rådgivning
- bl.a. handlar det om pengar till kommunala rådgiv-
ningsbyråer. Detta tycker jag är synnerligen viktigt.
Ur miljösynpunkt är ju den bästa kilowattimmen den
som inte har använts.
Fru talman! För det femte, och avslutningsvis,
skulle jag vilja nämna några ord om kraftvärmebe-
skattningen. Den kommer att reformeras. Samtidig
produktion av värme och el är miljö- och energimäs-
sigt effektiv, detta oavsett bränsle. Med den ökade
produktionen, som jag är övertygad om att vi kommer
att få se i Sverige i och med denna reform som initie-
ras i propositionen, kommer vi att kunna minska och
minimera den kraftimport som vi i dag stundtals har
från våra grannländer.
Biokraftvärmen kommer i sammanhanget att kun-
na konkurrera med naturgasen, fossilgasen, genom
certifikatsystemet. Det innebär alltså att biobränsle-
omsättningen i Sverige kommer att öka väsentligt om
den här reformen genomförs. Det gläder mig särskilt,
eftersom det därtill gynnar sysselsättningen och kan-
ske gör det på de mest utsatta områdena och orterna i
vårt land.
Allra sist vill jag påpeka att det här tillskottet in-
nebär att vi på ett lättare sätt kan kompensera energi-
och effektbortfallet för att kunna underlätta en snabb
stängning av Barsebäck 2.