Fru talman! Efter att ha hört Ola Karlsson undrar
man i vilket huvud dessa två hål är placerade.
Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig
energiförsörjning. Så kallas denna uppgörelse och
proposition som Socialdemokraterna, Centerpartiet
och Vänsterpartiet har kommit överens om i ett
mycket gott samarbete. Jag kan bara instämma i
Björn Rosengrens lovord till vår gemensamma för-
måga att komma fram till vettiga resultat.
Vårt behov av energi är som en gökunge som ho-
tar att äta oss ur boet. Uranbrytning och kärnkraftens
radioaktiva bränsle och avfall är en tickande bomb.
Fossilbränslenas fortsatta utsläpp av växthusgaser
växer oss över huvudet, inte bara i Sverige utan i
världen. Något måste göras. Vi har börjat, och vi
tänker fortsätta. Det är det som denna proposition
handlar om.
I och med överenskommelsen 1997 inleddes av-
vecklingen av kärnkraft. Barsebäck 1 är stängt, och
den andra reaktorn kommer med all sannolikhet efter
en utvärdering som är klar i oktober i år att kunna
stängas 2003.
Den nödvändiga energiomställningen måste nu
fortsätta. Det gör vi genom att tillsammans med Soci-
aldemokraterna och Centern förnya och förbättra
energipolitiken med en ny överenskommelse som
sträcker sig ända fram till år 2010. Det ger en stabil,
långsiktig och hållbar grund för energiförsörjningen.
Två hål i väggen räcker inte. Det måste också komma
förnyelsebar elkraft ur dessa två hål. Vårt förslag med
gröna elcertifikat kommer att kraftigt öka andelen
förnyelsebar el från sol, vind, vatten, geotermi och
biobränslen. Det är inte bara bra, det är bättre, ja det
är rent av bäst, gott folk, att det blir så.
Dessa gröna elcertifikat är bland det bästa i denna
proposition. El som produceras genom vind- och
vattenkraft, sol- och vågenergi och geotermisk energi
samt biobränslen ska ge gröna certifikat. Detta har
Björn Rosengren redogjort fört. Det ger en extra
inkomst till dessa producenter. Kvoten är ett mini-
mum, och det måste man kanske påpeka med extra
kraft. Det är ingen ribba som man ska hamna under
utan gärna över. Och taket ligger på 100 %. Det ger
företag som vill vara helt "gröna" möjligheten att
köpa till sig ytterligare certifikat. Sammantaget ger
det här en möjlighet för förnyelsebar elproduktion att
öka rejält.
Målet är alltså minst 10 terawattimmar till år
2010. Går det bra kan det målet höjas till 15 terawat-
timmar 2015. Denna satsning kommer dessutom, Ola
Karlsson, att ge många nya arbetstillfällen i den
svenska industrin.
Elcertifikaten som metod att stödja förnyelsebar el
kan med fördel överföras på andra områden, menar vi
i Vänsterpartiet. Ett lämpligt sådant kan vara drivme-
del för att byta ut bensin och diesel. Det måste också
vara möjligt att vidga de här certifikaten till en inter-
nationell marknad inom EU och Europa. Tyskland
har ju beslutat att avveckla kärnkraften. Belgien är på
väg. Då behövs det säkert gröna certifikat för att få
fart på det förnyelsebara.
Vindkraften, slutligen, bidrar i dag med 0,5 tera-
wattimmar. Målet är i propositionen satt till 10 tera-
wattimmar år 2015. Nu klarar sig inte vindkraften
enbart med de gröna certifikaten, därför förlänger vi
den miljöbonus som finns. Men det blir en trappa så
att den successivt minskas. Dessutom finns det peng-
ar - 70 miljoner kronor per år - för teknikutveckling
och upphandling av särskilda pilotprojekt, typ havs-
baserade vindkraftsparker. Ingen energikälla, gott
folk, inte ens de förnyelsebara, är utan miljöpåverkan.
När vindkraften nu når sin industriella fas gäller det
att lokalisera vindkraftsparkerna till områden där de
orsakar minsta möjliga miljöpåverkan. Programmet
siktar just på detta. Att ta hänsyn både till vårt behov
av energi och vårt värnande om naturmiljöer till havs
och i fjällen är vad det rör sig om.
Avvecklingen av kärnkraften ska ske genom att
staten förhandlar fram ett avtal med kraftindustrin.
Den modellen är hämtad från Tyskland, där den soci-
aldemokratiska regeringen, inspirerad av de gröna i
Tyskland, påbörjat en liknande energiomställning
som vår svenska. Det är därför med förundran man
noterar att det som är grön sanning några mil söderut
är svek och bluff enligt Miljöpartiet här. Ett tidigare
friskt och förnyande miljöparti i svensk politik tycks
mig förvandlat till ett förgrämt språkrör för förorätta-
de gnällspikar.
Fru talman! Det här avtalet ska ge kvarvarande tio
reaktorer en återstående energimängd att producera.
När denna mängd är producerad stängs reaktorerna.
Det har talats mycket om årtal. Men det ska bli ett
avtal efter förhandling med berörda. Livslängden är
alltså en fråga om avtalad tid, produktion och ekono-
mi. Så det löser sig.
Målet är ett hållbart, förnyelsebart och effektivt
energisystem. Detta gynnar industrin och näringsli-
vet, Ola Karlsson, från bas till diskant över hela kla-
viaturen.
Oavsett bränsle är samtidig produktion av värme
och el, s.k. kraftvärme, miljö- och energimässigt
effektiv. Beskattningen ska därför förändras för att
stödja kraftvärmens konkurrenskraft. Det ökar pro-
duktionen av el från de naturgasverk som finns i
södra Sverige. Det är visserligen inte, det medges
gärna, förnyelsebar kraft det är fråga om. Men det är
energieffektivt, samhällsekonomiskt effektivt och det
tränger undan kolkraftsel från Danmark och Tysk-
land, vilket är bra ur miljömässig synpunkt. Dess-
utom bidrar de här kraftvärmeverken tillsammans
med en ökande elproduktion från biobränsleeldade
kraftvärmeverk till att ge en bättre elbalans just i
södra Sverige. Det är naturligtvis en viktig faktor för
att kunna öka tryggheten vid höglast i Sydsverige och
därmed möjligheten att stänga Barsebäck 2 år 2003.
Den bästa och billigaste kilowatten är emellertid
den som aldrig konsumeras och produceras. För en
effektivare energianvändning anslås 200 miljoner
kronor per år. Av den summan ska drygt 100 miljoner
kronor gå till den kommunala och regionala energi-
rådgivningen samt till energikontoren. Det betyder
minst 300 heltidsanställda energi- och miljökunniga
runtom i hela landet med kompetens och närkontakt
med konsumenter, industri och institutioner. Det
behövs, gott folk, för att förändra invanda attityder,
vanor och ovanor, som utgår från billig energi och el,
vilket i onödan ökat och ökar förbrukningen.
Samarbetet mellan Socialdemokraterna, Centern
och Vänsterpartiet har pågått sedan uppgörelsen 1997
och det har fungerat mycket bra. Rent ut sagt har det
varit ett rent nöje och ett samarbete som har visat sig
förnyelsebart dessutom. Det är historiskt intressant.
Men massmediernas sjuka och närsynta fixering vid
kärnkraftens årtal missar det verkligt väsentliga i
detta samarbete. Vi genomför en strukturomvandling
från fossil- och uranbaserad energiförsörjning och
öppnar för ett gemensamt målmedvetet arbete till-
sammans med industrin och kraftproducenterna.
Vi ser mer än gärna att fler backar upp detta ar-
bete, övriga politiska partier, miljörörelse, fackföre-
ningsrörelse och andra. Många inom miljörörelsen
tycks glömma att energiomställningen förutsätter en
stabil och målmedveten majoritet. Denna majoritet är
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centern.
Övriga borgerliga partier står för närvarande för
fortsatt kärnkraft och en betydligt tamare klimatpoli-
tik. Alternativet till vårt samarbete är inte en snabbare
energiomställning och hårdare miljökrav utan tvärtom
att kärnkraften blir kvar och kanske till och med
byggs ut.
Miljöpartiets larmande om svek och att ingenting
görs låter faktiskt patetiskt. De bönade om att få vara
med i samarbetet. Men när vi i samarbetspartierna
ställde det helt naturliga kravet att man först skulle
godkänna 1997 års uppgörelse tappade man intresset
från mp. Det är väl sådant som kallas uppriktig sam-
arbetsvilja.
Återigen, det krävs en majoritet som överlever
eventuella maktskiften mellan blocken och som tar
hänsyn till den energikrävande basindustrin och kon-
sumenternas intressen, för leveranssäkerhet, trygghet
och ett framtida energisystem som bär. Det gör vi,
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet.
Finessen med den här uppgörelsen, slutligen, är
att vi kan få alla att dra åt samma håll. Det finns
många problem som återstår, men dem tar vi itu med
direkt efter det att den här propositionen är "dunkad"
i den här församlingen. Vi ser framtiden an med till-
försikt.