Herr talman! Politik är att vilja bry sig om, att orka tänka på någon annan än sig själv, att våga vidga sina vyer till ett större perspektiv och känna ansvar för framtiden nu.
Så skriver musikern och kommunpolitikern Tomas Hagenfors från Hallsberg i en av sina sånger som just handlar om politik.
Dagens debatt om våra klimat- och energimål handlar om framtiden och om vilka förutsättningar för klimat och livsmiljö som vi vill lämna över till kommande generationer, till våra barn och barnbarn. Nyligen presenterade sex av de sju partierna som ingått i den parlamentariska Miljömålsberedningen huvudpunkterna i det slutbetänkande som beredningen kommer att lägga fram på onsdag.
Vi har tidigare i debatten hört om de viktiga målen för utsläppen i Sverige: År 2030 ska de vara 63 procent lägre än 1990, och etappmålet för 2040 ska vara minst 75 procent lägre utsläpp jämfört med 1990. Sedan har vi målet om inrikes transporter. Utsläppen för inrikes transporter ska 2030 vara minst 70 procent lägre jämfört med 2010 års nivå.
Det är bra att Miljömålsberedningen i sin debattartikel i Dagens Nyheter lyfter fram de hinder som i dag finns på EU-nivå och som försvårar möjligheterna att nå de mål som vi ska nå upp till.
För ett par veckor sedan presenterade också Energikommissionen sitt betänkande, där Kristdemokraterna tillsammans med fyra andra riksdagspartier efter en bred överenskommelse om energipolitikens inriktning kunde presentera sitt förslag. Det är mycket glädjande. Genom överenskommelsen skapas de stabila förutsättningar som behövs för att frimodiga investeringar i klimatneutral energiproduktion ska kunna genomföras. Med överenskommelsen kan nya förnybara energislag ersätta fossila bränslen samtidigt som kärnkraften fortsätter att leverera klimatneutral energi.
Med en övergång till fossiloberoende transporter följer rimligtvis även en ökad efterfrågan på el. Jag tänker då inte minst på utbyggnaden av laddstationer för elbilar som kommer att kräva en hel del energi. Vi kommer därför, trots insatser som görs för att spara el och minska elkonsumtion, att behöva minst lika mycket el i framtiden som i dag i vårt land. Sverige kan också i tider av elöverskott sälja el till länder på kontinenten och på så vis bidra till att avlasta deras beroende av kol för att producera el.
Herr talman! Klimatförändringarna är vår tids största utmaning och kräver såväl regionala och nationella som globala lösningar. Vårt beroende av fossila bränslen är en belastning för både hälsan och miljön och samtidigt en säkerhetspolitisk risk.
När jordens medeltemperatur ökar drabbas utvecklingsländerna särskilt hårt av torka, jorderosion, översvämningar, parasiter och utbredning av tropiska sjukdomar. De rika länderna måste gå före av etiska skäl, menar jag, eftersom vi har ansvar för den absolut största delen av de utsläpp som gjorts och som görs men också för att visa att det är möjligt att ställa om ekonomin.
Kristdemokraterna vill säkra den av FN beslutade Gröna Klimatfondens långsiktiga förutsättningar. Fonden finansierar klimatprojekt i utvecklingsländerna.
Tiden är på väg att rinna ut om världen ska kunna nå tvågradersmålet. Vi kan se det som att den "ranson" koldioxid som vi har kvar att släppa ut i atmosfären blir allt mindre. Därför är det olyckligt att vissa EU-länder ökar sitt fossilberoende genom förtida kärnkraftsavveckling eller genom rysk fossilgasimport.
Det europeiska beroendet av rysk gas bidrar till instabilitet och utsläpp av koldioxid. Flera EU-länder har inte ställt om från kolberoende, medan andra till och med har ökat sitt beroende av fossila källor genom att stänga ned kärnkraft eller investera för lite i förnybara källor.
Under alliansregeringens tid hade Sverige en hög ambitionsnivå i de klimatpolitiska förhandlingarna i EU. Kristdemokraterna anser att Sverige ska fortsätta att driva på för att EU ska vara ett klimat- och miljöpolitiskt föredöme globalt.
Koldioxidskatt på fossila bränslen och ett utvecklat utsläppshandelssystem inom EU är effektiva styrmedel för minskade utsläpp och ett bättre klimat. EU:s mål för minskade utsläpp och energieffektivisering spelar en central roll i arbetet mot miljöförstöring och klimatförändring.
Herr talman! Kristdemokraterna har länge varit pådrivande för att utveckla handeln med utsläppsrätter inom EU, EU ETS, som är ett kostnadseffektivt verktyg för att nå klimatmål. Vi anser att handelssystemet med utsläppsrätter bör utvidgas till att omfatta även den övriga transportsektorn som ännu inte deltar i systemet. Jag tänker då framför allt på flyget.
De växthusgaser som i dag omfattas av EU:s handelssystem är koldioxid, lustgas och perfluorkolväten, PFC. Det senare används vid tillverkning av elektroniska system och har en stark klimatpåverkan, även om det framför allt är CO2-utsläppen som dominerar.
Inom EU täcks ca 45 procent av de totala växthusgasutsläppen av handelssystemet med utsläppsrätter. För Sverige är motsvarande siffra ca 36 procent. Kristdemokraterna anser att alla växthusgaser bör omfattas av EU:s handelssystem med utsläppsrätter.
Herr talman! Dagens betänkande innehåller hela 36 reservationer, varav Kristdemokraterna står bakom 12. För att vi inte ska ägna onödigt mycket tid åt voteringar väljer vi dock att här i kammaren enbart yrka bifall till Kristdemokraternas reservation 15 om EU:s långsiktiga klimatpolitik och till den gemensamma alliansreservationen 24 om uppfyllelse av klimatmålet för 2020.
(Applåder)