Herr talman! Jag blev inte riktigt klok på liknelsen med smuts i de olika rummen. Atmosfären har ju inte flera olika rum. Det är ett enda jättestort rum. Det spelar ingen roll var man släpper ut något; det finns överallt i alla fall. Det är ju något av grundproblematiken i den här frågan.
Det är också lite fel att benämna koldioxid som smuts. Det är ändå en källa till liv och något som behövs för att saker och ting ska kunna växa.
Jag lade märke till att Socialdemokraterna är mycket tydliga med att man vill sätta fokus på nationella insatser. Jag tycker att det är beklagligt. Kan man minska utsläpp någonstans i världen mer effektivt med samma summa pengar ska man naturligtvis göra det. Allt annat är ineffektivt och dumdristigt, eftersom det inte spelar någon roll var någonstans utsläpp sker, utan de påverkar oss lika mycket i alla fall.
Nu har Miljömålsberedningen, lite försenat och med något bortfall, kommit fram till att man vill minska utsläppen med 85 procent från 1990 till 2045. Det är, har vi hört, det mest radikala förslag som något land har lagt fram. Det kan man tycka olika saker om.
I delbetänkandet var det ganska förvirrat när det gällde vad man bedömde att detta skulle kosta. Det fanns olika beräkningar, och man hänvisade vagt till att kostnaden blir någon enstaka procent av bnp. Vet Matilda Ernkrans något om vad detta förslag kommer att kosta?