Herr talman! När jag lyssnar på Matilda Ernkrans kan jag konstatera att vi delar kritiken mot den tidigare borgerliga regeringens politik i fråga om hur den försökte uppnå de nationella klimatmålen. Den tidigare borgerliga regeringen ville uppnå de målen till ungefär en tredjedel genom uppköp av förvisso billiga men osäkra utsläppskrediter i andra länder.
Matilda Ernkrans talar om vikten av att städa hela golvet och inte lämna kvar några dammtussar i hörnen eller under sängen. Jag håller fullt ut med.
Därför säger regeringen numera att vad gäller hur Sverige i framtiden ska uppnå sina åtaganden ska det i ökad utsträckning ske genom nationella åtgärder. Men regeringen säger inte att man helt och hållet ska sluta köpa utsläppskrediter i andra länder utan bara att man i ökad utsträckning ska uppnå det här genom nationella åtgärder. Det kan i praktiken innebära att den här regeringen kommer att uppnå de nationella klimatmålen genom att köpa utsläppskrediter som utgör 32 procent av det nationella målet. Det är ju mindre än 33 procent, som de borgerliga hade.
Därför skulle jag vilja veta: Vad är den här regeringens ambition vad gäller hur vi ska uppnå vårt klimatåtagande?
Hur mycket ska man förlita sig på uppköp av osäkra krediter i andra länder - är det 32 procent, 29 procent, 10 procent - eller tänker ni städa upp hela golvet och ta ansvar för våra historiska utsläpp av växthusgaser? Jag hoppas på det sistnämnda.